Transkribering:
Medieförtroendet generellt på bara ett år har ökat ganska mycket bland unga.
För nästan alla medier.
För allt från TV3 och Expressen Aftonbladet, förvisso är det ganska låga nivåer.
Till TV4 har det ökat ganska mycket, men även Svenska Dagbladet och DN.
Men däremot har det minskat avsevärt för just public service-kanalerna.
-på oss public service-kanalerna.
Vi har fullmatat mediepodden den här veckan.
Vi ska försöka hinna med så mycket, för det händer så mycket nu också.
Vi pratade ju bara lite kort i förra veckans avsnitt om-
De nya paketen som kommer från de stora mediehusen,
det här Spotify-förnyheter,
det kanske inte är helt rättvist att kalla det det,
men det är ju olika paketlösningar med ett gemensamt inlogg
och en gemensam kostnad för att nå väldigt många titlar.
Det är ju Bonnier och Chipstead som har gjort det, eller hur?
Precis på varsitt håll.
Bonnier har plus allt och Chipstead har superpaketet.
Det är verkligen superlativens julafton,
som vi konstaterade förra veckan.
Ska vi börja säga någonting om vem som har bäst namn?
Plus allt tycker jag är snyggast. Superpaketet känns ju mest Aftonbladet.
Och jag tänker att om man då är till exempel en prestigetidning som Svenska Dagbladet
eller en digital framtidsprodukt som Omni så kanske det där superpaketet låter ju mer
liksom som korv med bröd och en öl inför en allsvenskan match än något exklusivt.
Så för mig så vinner nog plus allt i den tävlingen.
Men det som ingår då i Plus allt är ju alltså Bonnier News Locals olika titlar.
Det är ju totalt då 40 lokala nyhetssajter.
Och så får man också Dagens Nyheters digitala baserbjudanden, Expressen, Premium och det som ingår då i Cheapstets version är Aftonbladet och det är Svenska Dagbladet.
Och sen så får man ju också Podmi, icke att förglömma.
Ja, om ni mer.
Ja, precis.
Men du, får jag fråga då, du som bor på en ort,
du har ju åtminstone Expressens Göteborgsbillaga där nere hos dig i Göteborg.
Har du tecknat upp det på ett plus allt abonnemang?
Ja, du menar att GT skulle jag?
Ja, nej.
Dels så har ju de nyligen gått ut och sagt att de ska ju ta bort hela den här redaktionen i princip.
Vilken redaktion?
GT. Alltså Expressen, de ska dra ner reportrarna här,
så jag tror att det blir en i Malmö och en i Göteborg.
Men oavsett det då, ja absolut, jag var precis på väg att omvandla min dagens nyheter prenumeration till en plus allt.
Men det har jag gjort. Vadå då, varför undrar du?
Det är bara roligt att höra från en man på insidan så att säga.
En man på landet. Hur är det i Gnesta?
Nej men precis, där är det ju så att vår lokal tidnings hörmlands nyheter ingår ju varken i chipset-paketet eller plus allt.
Så om jag nu, jag har ju ingen lokaltidnings prenumeration, men om jag skulle ha det så skulle jag ändå inte omfattas av de här paketen.
Det är väl liksom en utmaning tänker jag. Det ska träffa två rätt.
Dels så skulle du vilja ha den nationella tidningen oavsett om det är Dagens Nyheter eller Expressen eller Svenskan eller Aftonbladet.
Och så ska det då finnas en lokal bevakning på din hemort.
Eller, som jag tror också är lite caset här, att du har en koppling, alltså du vill följa nyheterna
från din hemort eller där din familj bor kvar eller…
Jag är ganska ofta inne och läser lokaltidningen nere på vårt sommarställe till exempel även.
Varför hänga med lite? Hur går det för Djursdala IF i fotbollsfemman, östra divisionen eller något?
Ja, fler utmaningar är det i alla fall. Jag pratade med Göteborgs Postens chefredaktör här igår
Och de såklart följer det här med intresse också.
Stampen och deras olika titlar.
Och tittar på olika lösningar.
Så det kommer säkert att handla mycket om sådana här bandlade paket.
Men vi ska prata med en av dem då som har suttit ihop det här.
Och som faktiskt blev först ut.
Och det är Alexander Lydekker på Bonnier.
Vi har med honom här nu i podden.
Så jag säger välkommen till Alexander Lydekker.
Tack så mycket. Kul att vara här.
Du är ”Chief Commercial Officer” kallas det.
Men det innebär det rättvist att säga att det är du som har lett arbetet med detta nya paket plus allt hos Bonnier.
Ja, det tycker jag är helt rättvist.
Även fast det är ju teamen som har jobbat med det, så är det jag som leder arbetet.
Men det har ju pratats mycket om det här och det har ju funnits i Norge versioner av det här.
Det har också funnits rykten om att det har gått väldigt, väldigt snabbt på sista tiden.
Kan du bekräfta det? Hur snabbt har det gått det här arbetet att ta fram det här paketet från er sida?
Det har gått väldigt snabbt. Däremot så har vi hållit på väldigt mycket för att rigga upp för att saker och ting ska kunna gå snabbt hos oss.
Vi har gjort om vår organisation sedan ett år tillbaka, bland annat där vi jobbar egentligen integrerat med våra tekniska kompetenser till våra kommersiella och helt korsfunktionella.
Så jag tycker att snabbhet blir våra normala standard här nu.
Men det är korrekt, vi drog igång det här i slutet av november, början av december.
Och lanserade det här nu då, förra veckan. Så det är väl snabbt.
Ja, verkligen.
Och det är såklart inspirerat av, är det framförallt Norge som var inspirationen här?
Att man lyckades hitta en modell, eller vad är det som har varit inspirationen för er?
Ja, men vi har väl sneglat och kikat på lite olika delar och produkter och bundlingar och så vidare.
Sen har vi ju ett väldigt tätt samarbete med Norge genom A-media.
Så vi har absolut pratat och diskuterat med dem om vissa strategiska delar och hur de har gjort.
Men vi har ju valt vår väg utifrån vad Bonny News är för någonting.
Vi har lite andra titlar, mer nationellt och så vidare.
Så det är anpassat för oss med inspiration av andra.
Och då är det ju 40 lokala titlar.
Det är Dagens Nyheter, Expressen Premium som man får till ett pris av 199.
Var det svårt att landa i den summan? Hur landade ni just i den summan?
Ja, det är 43 titlar som ingår från det lokala.
Och sen är det, som du säger, Expressen, Premium och DN Digital Bas som ingår.
Prisbilden är ju, som vi egentligen alltid gör, ser över en prissättningsstrategi om man ska lansera något.
Om vi ska utveckla nya produkter och så vidare så gör vi en grundläggande analys
och så lägger vi upp vår taktik och strategi utifrån det.
Utifrån den här bundlade produkten som faktiskt är vår första så har vi tyckt att 199 är det vi ska gå till marknaden med.
Hur har det gått då?
Det har gått väldigt bra. Vi gjorde en mjuk lansering förra veckan.
Det var ju sportlov här i Stockholm. Teamen jobbade väldigt intensivt med det här.
Och egentligen tittade så att saker och ting funkade som det skulle.
Så har vi aktiverat kanaler vartefter och ser egentligen hur produkten beter sig.
Vi har tittat lite om vi får responser från marknaden där saker och ting inte funkar och så vidare.
Det har gått väldigt bra skulle jag säga.
Det går inte att säga några siffror än så länge eller?
Vi pratar inte riktigt siffror i det här tidiga skedet så men det går långt över vår förväntan.
Vi har tittat på dels om det är nya kunder som köper det här men också de som uppgraderar från en befintlig prenumeration.
Och har lyckats väldigt väl skulle jag säga.
Men den stora frågan för oss när vi har diskuterat det här i mediepodden och det som hänt med A-media till exempel i Norge.
Det har ju varit hur den här affären går ihop.
För att man har pratat om Spotify för nyheter och det har ju varit mycket bredare än en koncern i intern andelägenhet då.
I alla fall i teorin.
Men det här blir ju lite samma problem som oftast den teorin strandar på.
Att hur fördelar man intäkten?
Alltså när man är kanske en prenumerant på en lokal nyhetssajt då,
och man är det också på Dagens Nyheter för att man vill ha riksnyheterna.
Och så slår man ihop det här nu, tar sin DN-bas, lägger till 50 spänn och får också sin lokala nyhetssajt.
Hur avgör ni hur stor andel som ska gå till den lokala nyhetssajten
och hur stor andel som ska gå till rikstidningen, till exempel då Dagens Nyheter?
Alltså det man behöver komma ihåg här är ju att vi är samma bolag och samma koncern som inom ramen av samma koncernstruktur.
Så jag skulle nog hävda att vi har inte lagt jättemycket fokus på just den delen.
Det är en rätt liten fråga för oss om man tittar utifrån ett totalt Bonny News perspektiv.
Men sen så har vi ju skapat tydliga incitament för dem som säljer paketet, för alla titlar egentligen.
att man tar del av den intäkt som man säljer.
Så vi har inte uppehållit oss så jättemycket kring den frågan
eftersom det är en redovisningsprincipiell fråga egentligen i hur vi fördelar våra intäkter.
Men så är det ändå, och man går bort mer ifrån att varje titel ska försvara sin egen budget
genom att sälja prenumeranter till att man bygger in till det här stora paketet för allihopa
och så budgeteras det utifrån den stora pengapåsen som skapas.
Nej, men jag tror att vi får jobba evidensbaserat i det här.
Det här är ju vår första bundlade produkt som vi går till marknaden med.
Vi kommer ju inte sluta sälja våra prenumerationer.
Dagens Nyheter kommer fortsätta att fokusera på att sälja Dagens Nyheter och Local på Local och Expressen för Expressen.
Däremot så ser vi ju att det här är ett väldigt fint komplement och vi behöver se, ha in mer data, mer evidens på hur marknaden beter sig.
Och det vi kan se nu är att vår totala premstock ökar.
Väldigt lite data och information då, eftersom vi lanserade förra veckan.
Men vi vill egentligen inte att det ska slå ut någonting annat, utan vi ser det som ett väldigt fint nätåttskott
till våra konsumenter och användare. Att man faktiskt kan konsumera mer
av våra nyheter och våra titlar till ett billigare pris.
Sen är ju det här ett maraton. Det är inget snabbrush som vi gör, utan vi har precis lanserat
och så vill vi se hur det utvecklas över tid.
Är förhoppningen att det här också ska stötta de lokala nyhetssajterna
som kanske har det svårare digitalt än rikssajterna?
Ligger det i kalkylen i att det här ska bygga lönsamheten lokalt?
Ja, vi har stora ambitioner kring den här paketeringen.
Våra lokala sajter går väldigt bra digitalt,
ska man komma ihåg redan från början, även innan den här paketeringen.
Vi vill skapa bättre produkter för våra kunder och användare
att konsumera mer av vårt innehåll.
Jag är lite nyfiken, hur kommer kunderna in?
Hur har ni tänkt att kunderna ska komma in?
Har ni tänkt att ni ska konvertera mest på befintliga kunder
eller att det här är nånting som ska locka nya kunder?
Hur har ni föreställt det då?
Hur har det blivit de här första tio dagarna?
Vi tänker nog både och att de kommer in som
om man redan är en befintlig prenumerant
att man prenumererar på nyhetsposten
och sen så har man ett intresse av till exempel dagens nyheter
Eller Expressen så får man ett bra erbjudande och då uppgraderar man sig till det här plus allt erbjudandet.
Så det tror vi kommer vara en hög andel som faktiskt gör.
Och vi ser redan nu tydliga tecken på att man konsumerar innehåll kors rakt igenom hela Bonny News, hela vår produktflora.
Och det ser vi också i siffrorna att vi har en hög andel som uppgraderar.
Men såklart också att vi tilltalar nya målgrupper som får det här paketera till ett förmånligt pris.
Så jag skulle nog säga båda delarna där.
Jag är lite nyfiken på hur ni ser på superpaketet.
Är det en konkurrent?
Det är helt plötsligt två nya aktörer på mediamarknaden kan man säga.
Ja, det är väl kul att det blir bra paketeringar ut på marknaden.
Vi tittar ju såklart på vad Chibstedt gör.
Vi förstod ju att de fick lite eld i baken när det kom ut att vi skulle lansera ett sånt här paket.
De sätter fart med sin karusell och tar fram ett erbjudande.
Vi har ju lite andra produkter, en annan produktmix i våra olika paket.
Vi är ju en rent publicistisk paketering, vilket de inte är.
Så vi tittar på vad de gör.
Tycker det är kul att de snabblancerade också så fort som de gjorde när de fick nås om det här.
Sen vet vi att de inte riktigt har alla delar på plats ännu, men det kommer nog bli bra.
Ni har ju inom Bonnier-Sverige andra produkter som inte är inkluderat i Plusallt.
Jag tänker först och främst på Dagens Industri.
Det finns också tidskrifter inom koncernen.
Hur har ni tänkt kring Dagens Industri och andra Bonnier-varumärken?
Vi började med det här som en ren skärkonsumentprodukt.
Det här är ju faktiskt bara början i vad som kommer att skall.
Man måste tänka på hur man kan genomföra den här typen av bundlingsprojekt.
Vi har uppehållit oss rätt mycket nu under rätt lång tid kring våra tekniska förflyttningar och migreringar
med att kanske få på plats ett gemensamt inlogg.
Det är en grundförutsättning i att man får en bra, solid konsumentprodukt.
Att man inte behöver logga in på flera ställen och så vidare.
Nu har vi lyckats med den milstolpen att man kan ha ett inlogg på Expressen, DN och våra lokala sajter.
Så då har vi börjat att gå till marknaden med det.
Men givetvis så kommer vi att titta på övriga delar i vår produktmix också.
Tusen tack för att du tog dig tid att vara med i Mediepodden, Alexander Lidecker.
Tack för att jag fick vara med.
Vi går direkt vidare, för det finns som sagt mycket som vi ska hinna med den här veckan.
För att i tisdag så släppte ju vi, ska jag säga, på Mediaakademien där jag är ordförande,
förtroendebarheten.
Mediaakademien är ju en ideell politiskt oberoende förening som ju gör då
maktbarheten och förtroendebarheten.
Och det här har nu pratats mycket om.
Jag vet inte om du har hunnit hänga med någonting i detta?
Mycket lite.
Sätt att du har lagt upp lite på ditt Instagram och
precis innan vi satt oss här så har jag scrollat igenom.
Där finns det att ladda ner gratis på mediaekademin.se.
Ja, och man kan väl bara rent generellt säga att förtroendet har börjat gå neråt igen efter att det under flera år har gått uppåt.
Pandemin hade ju den effekten, lite lustigt tycker jag, att förtroendet ökade under pandemin generellt sett.
Men att nu då det senaste året så har det svikit, eller vikt neråt igen.
Och det ser vi ju, ja inte minst i förtroende för regeringen som har rasat 16 procentenheter och sådär.
Det är det största raset som vi har uppmänt efter ett regeringsskifte.
Men det är inte riktigt det vi ska uppehålla oss vid, utan det är ju det om medier som är intressant här.
Och då ska man ju då kanske för det första säga att förtroendet för medier är rätt konstant.
Och det har skett någon förändring, det är ju för public service-bolagen som har minskat lite.
De är ju då fortfarande de medier, traditionella medier som vi har absolut högst förtroende för.
66 procent har förtroende, mycket eller ganska stort förtroende för Sveriges Radio och 62 procent för SVT.
Men de har tappat några procentenheter, fyra ungefär, under det senaste året.
Tillbaka till ungefär de nivåerna som man var innan pandemin.
Men det är väl kanske inte det mest intressanta, utan det finns några saker som är mer, kanske besvärliga,
för public service i det avseendet.
Och det är om man bryter ner hur förtroendet ser ut bland unga och äldre.
För då ser man att medieförtroendet generellt på bara ett år har ökat ganska mycket bland unga.
För nästan alla medier.
För allt från TV3 och Express och Naftonbladet, förvisso är det ganska låga nivåer,
till TV4 har ökat ganska mycket, men även Svenska Dagbladet och DN.
Men däremot så har det minskat avsevärt, får man säga, för just public service-kanalerna.
från 70% 2022 åt ner till 65% 2023 till exempel för Sveriges Radio, bland de unga.
Det minskar bland de äldsta också, ska vi vara tydliga med.
Ännu mer egentligen förtroendet för public service-bolagen.
Så det är ju generellt tapp för public service-bolagens förtroende bland mediekonsumenterna.
Men du menar att de unga borde ha ökat sitt förtroende eftersom de ökar sitt förtroende för alla andra medier?
Men det skulle kunna vara en tanke i alla fall.
Och inte minst eftersom det har varit ett valår här som har varit viktigt.
Och visst, det kommer från en tid då där pandemin har gjort att
de här kanalerna, eller medier generellt, har haft ett högt förtroende.
Men som sagt, det ökar ju för alla andra.
Det kan jag tänka kan vara lite problematiskt där, helt enkelt.
Jag tänker att det finns ju en stor skillnad också mellan de äldsta och de yngsta.
Och det är väl att den äldsta målgruppen har ju en…
Vad räknar ni? Det är de som är 60 plus.
De har ju haft 50, kanske, år med de här varumärkena.
Många av dem, Dagens Nyheter och Sveriges Radio och så där.
De har en väldigt lång relation och också vet vad de står för,
medan de unga som är mellan 16 och 29 har ju en betydligt kortare relationstid
med till exempel Sveriges Radio,
som också då kanske blir lite mer avhängig i dagsformen.
Och vi såg ju i samma mätning att pandemin gav ett uppsväng för många medier,
därför att de blev också en väldigt viktig kanal.
Det kan också vara så att det inte är de traditionella medierna som är den viktiga informationskällan för unga mediekonsumenter längre.
Och det svarar ju egentligen inte förtroendebarometern på.
Alltså om det är viktigt, den frågar ju bara om man har förtroende eller inte.
Absolut.
Men det upplever vi nog, men det ska vi inte fördjupa oss för mycket i.
Men vi kan väl återkomma till det där med andra plattformar.
Jag vill egentligen säga ytterligare en sak som är problematisk.
Det är den här uppdelningen som vi gör beroende på, eller välja upp de svarande utifrån vilka partisympatier man har och titta på förtroendet där.
Och då ser man ju den här grafen som har varit ganska länge att ju längre högre ut man är desto lägre förtroende har man för Sveriges Radio och SVT.
Och ju längre vänster ut och mitten ska vi säga har man högre förtroende.
Men vi ser ju vilket enormt tapp det har varit för Sveriges Radio, till exempel band Kristdemokrater i år.
Det är ju minus 12 alltså.
Vad beror det på?
Jo, men det måste ju vara den här Sveriges Radio-fadasen som var med, inte minst då Ebba Bush.
Där ju det skedde en översättningsmiss där hon sa…
– Ja, just det. – …uttalade sig om islamister.
Och de arabiska Sveriges Radioradiationen översatte det till muslimer.
Det blev ju ett jätterabalder och det här har ju vi tagit upp många gånger och alla har tagit upp det ju.
Och det är väl en av de skandaler som också ledde fram till att du i somras krävde Silla Benkes avgång ju.
En unik…
En unik händelse i Mediepoddens historia.
Ja.
Det här är ju fortsatt problematiskt tror jag.
Men det som är intressant är, om du går ner lite längre till en samlingssida som vi har gjort kring polariseringen,
hur partipolariseringen generellt ser ut för några utvalda samhällsinstitutioner,
så kan vi se att polariseringen generellt i samhället kring de här som alla vi ställer frågor om,
Den ligger ungefär kvar på samma nivå. Det har minskat något.
Alltså att skillnaderna mellan den som röstar höger och vänster inte är så…
Ja, hur stor den är helt enkelt då.
Men det som är viktigt i den här sammanställningen det är att vi har sett
en radikal minskning av polarisering i förtroendet för till exempel några viktiga samhällsinstitutioner som
riksdagen, domstolarna och partierna.
Alltså förtroendet generellt skiljer sig inte så mycket
när man ställer frågan om de politiska partierna eller riksdagen eller domstolarna
om du är vänsterpartist eller sverigedemokrat.
Det är gapet om du förstår.
Det har minskat väldigt mycket.
Men det har inte minskat i samma utsträckning för Sveriges Radio och SVT.
Det är fortfarande en polariserande institution eller ett mediehus,
liksom en mätpunkt i förtroendebarheten.
Jag tror att det är lite problematiskt för ett public service som bygger på
Att man ska vara oberoende och vara respekterad i alla läger.
Och det är de ska vi säga. Vi ska ju komma ihåg att de har väldigt högt förtroende.
Och det här är ju också anledningen till att de ligger så högt på den här skalan.
Att de som är till vänster har så väldigt högt förtroende.
Men att de som ligger till höger har så väldigt lågt förtroende.
Men det gapet, det behöver liksom täppas till.
För att det ska kännas tryggt tror jag.
För public service-kanalerna.
Och hur gör man det då?
Ja, det är väl det som de håller på att försöka göra på tusen olika sätt nu.
Jag kan inte säga att jag inte ser att de inte försöker.
Jag kan inte heller säga att jag tycker att de gör bra.
Men jag tror också att det ligger någonting inneboende i att vara
en mediehus som ligger staten nära, så som det ju faktiskt är med public service.
Alltså det är ju hela idén med det.
Och det ska man komma ihåg, när man pratar med människor som är anställda på Sveriges Radio
eller Sveriges Television så är det ju många som vittnar om den stora förändringen
när man gick från licensfinansiering till skattefinansiering.
Det är många fler som upplever att Sveriges Television och Sveriges Radio
är statens mediekanal och att man har mer inflytande för man är skattebetalare.
Och på det sättet har, precis som man kan göra en ansvarsutkrävning
kring hur polisen eller sjukvården fungerar så har man också större rätt
att kräva saker från Sveriges Radio och Sveriges Television
eftersom man är en skattebetalare.
Så det tänker jag, om man nu vill fundera vidare kring förtroendet, att det nog kanske är kopplat till hur public service-bolagen finansieras.
Det kan det vara.
Det är ju en skillnad det här, om man går tillbaks tio år i alla fall, för att ni i förtroendevärdigheten, till exempel Sveriges Radio,
hade förtroende, siffran 76 då, som sa att man hade mycket eller ganska stort förtroende för Sveriges Radio för tio år sedan.
och nu är ni nere på 66 och Sveriges Television har gått från 73 på den tiden man har licensfinansierat till idag 62%
som då säger att man har mycket eller ganska stor förtroende.
Så det är ju någonting som har hänt här, om det är kausalitet eller korrelation, det är väl underlag för den studentuppsats åtminstone.
Ja.
En sista grej som är kul att prata om för oss också är att vi mäter förtroendet för internetsidor och sociala medieplattformar kallar vi det.
Det vill säga Google, Facebook, Twitter och så vidare.
För första gången i år möter vi TikTok och de placerar sig direkt i absoluta botten.
Det är två procent som har mycket eller ganska stort förtroende för TikTok.
Men de som man också ser är relativt gott sällskap.
Facebook och Twitter ligger på fem procent.
Det är alltså de som placerar sig absolut sist i förtroendebarheten.
Lite komiskt då är att Flashback numera har 8%, alltså 8% som har mycket eller ganska stort förtroende för Flashback.
Så att det är alltså den sociala medieplattform som 2023 har högst förtroende.
Det hade man kanske inte kunnat ana.
Nej, finns nyanser i helvetet, skulle man vilja kunna säga.
Och alltså kan man också säga att, ja men det är klart, TikTok är ju en väldigt ny kanal.
Och på plussidan så verkar det ju inte vara så polariserande.
Nej, men det är ju för att alla hatar det.
Exakt, lika illa om TikTok både vänster och höger.
Men jag tycker också att det var skönt att höra att TikTok ändå…
att man har lågt förtroende för plattformen.
Sen kan man väl ha högt förtroende för Aftonbladet eller CNNs klipp på TikTok.
Men hade TikTok kommit in här direkt och åtnjutit halva svenska folkets förtroende
då hade det varit djupt oråd.
Och det handlar ju också om brukare.
Vi gjorde en nedbrytning som visar att 8 % av 16-29-åringarna har förtroende för TikTok.
Sen går det ner till 0 eller 1 % i övrigt.
Det är samma sak att det är högre förtroende än för Facebook och Twitter.
Just i den åldersgruppen, men snitts på totalen.
Det var lite roligt för jag kontaktade Flashback när vi fick reda på resultatet.
Eller den lilla lustigheten att de är överst.
Och då så försökte jag få ett pratminus här från Janne Axelsson.
Och han ville inte spela in sig själv på video eller ljud.
Men han skrev ett skrivet svar.
Ska vi lägga ut det i Facebookgruppen kanske? Eller ska jag läsa upp det här?
Ja, men lägg upp det i vår Facebookgrupp.
Den är ju till för våra mest hängivna lyssnare.
Det är kanske de som också är mest intresserade av att få höra vad
flashbacksgrundare Janne Axelsson tycker.
Ja.
Jag frågar både om varför han tror, han har lite roliga teorier, och hur han upplever att tonen har förändrats gentemot Flashback i den allmänna debatten.
Jag kan ju också säga, för det ställer jag frågan, kommer du ihåg att vi frågade Flashback för länge sedan om hur det går för dem med finansieringen?
De körde ju en Swish-insamling helt enkelt, att man fick Swish-e för att de hade ju enorma problem med pengarna.
Så det kan jag väl säga här då, att nu har de tagit sig igenom de stora ekonomiska problemen.
Janne menar här då att de har gått back 100 000 i månaden när det var som värst.
Det är otroligt.
Ja, det är otroligt.
Men nu så, ja, de har fått lite pengar men absolut inte på den nivån som de borde ha fått.
Utan de går tillbaka till annonsfinansierat och kör med programmatiska annonser.
Så är det problematiska eller programmatiska?
Jaha, just det. Programmatiska.
Både och kanske.
Haha, möjligtvis.
Men det har gjort att de kommit på rull igen, de har ju ingen stor vinst men de lyckas i alla fall hålla sig flytande.
Menar då Janne Axelsson.
Allt det där är ju intressant för att jag menar det börjar ju också bli en position för flashbacks nästan som en institution.
Alltså som en kyrka eller byggnadsvårdsminne.
Alltså ska staten gå in kanske snart och se till att flashbacks bevaras?
Nej, såklart inte.
Men det skulle ju vara otroligt sorgligt och kanske till och med skadligt om Flashback inte överlevde.
Eftersom det är en sån otroligt viktig och gammal plattform.
Man skulle ju som vill att det gick in någon rik mecenat.
I stället för att plöja ner 100 miljoner i någon Spotify-klon så kan man liksom stötta den här institutionen som Flashback ändå har blivit.
Och Flashback Forever, den populära podden som vi också har nämnt och intervjuat i den här podden flera gånger.
De har väl också gjort sitt för att bygga kultstatus kring Flashback som en lokal institution.
Snarare än en global mörk makt.
Men vi har så himla mycket, det är ju faktiskt därför vi knuffar över Janne Axelssons svar i vår Facebookgrupp.
För det är mycket som vi ska avhandla på detta korta avsnitt som veckans avsnitt ändå varje vecka är.
Ska vi gå vidare?
Ja, det får vi göra.
Om vi gör några korta nedslag då. Jag fick ett uppdrag förra veckan, eller jag kanske tog på mig det själv, eller jag vet inte hur det blev.
Men det var ju, jag kommer ihåg.
Precis, du skulle betala för Joakim Lamotts Facebookgrupp.
Ja, det skulle jag. Eller hans prenumerationsfunktion som han aktiverat på Facebook då.
Den kostar alltså 55 kronor i månaden att bli prenumerant.
Och detta gjorde jag för Mediepoddens räkning.
Och har nu då all fakta.
Vad vill du veta?
Vet du hur många som betalar?
När man då blir prenumerant så kan man gå med i gruppen.
Man måste inte gå med i gruppen.
När man går med i gruppen så får man någon slags prenumerantmärke
i hans offentliga kommentarsfält och sånt där.
Och det är möjligt att en del kanske inte vill ha det.
Och då går man inte med i gruppen.
Jag skulle tro att ändå, gissa 90% är det.
Och då är det i alla fall 300 medlemmar just nu.
Jag gick med efter förra veckans inspelning och då var det väl kanske 250.
Så det har ökat 50 på en vecka.
Egentligen har det bara varit på i två veckor va?
Eller något sånt där.
Så vad blir det då?
15 000 spänn drygt.
16 kanske.
I månaden.
Om alla är kvar. Det är inte dåligt eller?
Nej, det blir ingen vd-lön.
Det beror lite på hur mycket han får jobba för pengarna.
Hur mycket inslag, eller klipp, eller publiceringar gör han?
Jag kan faktiskt räkna.
En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio kan man säga att det är.
Och då är det ett poddavsnitt som han har spelat in med polisen Filip Pela,
som är en sån här TikTok-polis.
Känner du igen den namnet, kanske?
Nej, faktiskt inte. Får jag kolla?
Det kommer du känna igen om du ser honom.
Ja.
Men han var tydligen med när Joakim Lamotte attackerade sitt kronogården
och de spelade in någon slags avsnitt.
Men den är inte publicerad, ser jag.
Det är bara en slags videoklipp, en teaser.
Det som är gjort då, det är att han har
gjort mycket på det här med snippadomen.
Alltså han är ju väldigt duktig på att plocka upp stora
händelser som många engageras av såklart.
Så det gjorde han dels en intervju med flickans mamma,
den här flickan då som var utsatt för pedofilen.
Han gjorde också en intervju med domaren
som en av rådmännen i hovrätten då.
och ifrågasatte varför han gjorde som han gjorde.
Och sen så hände en stor grej här i Göteborg.
Det var en tioårig flicka som blev knivhuggen
mitt på öppen gata, mitt vid lunchtid
av en okänd gärningsman som bara gick fram och
helt bisarrt, nära där jag sitter också,
så han sprang ut med sin mobil och skulle live sen därifrån
och publicerade också någon video som jag tror han har fått
skickad till sig eller hittat på nätet eller någonting
där den här gärningsmannen då
övermannas och hålls ner mot marken tills polisen kommer
utan att blurra eller sådär.
Ja, ett väldigt spridigt klipp på TikTok.
Men okej, men du sa det här, han har varit igång i två veckor,
han har gjort nio inlägg.
Då borde det bli, givet det då, 18 inlägg i månaden.
Och då räknar jag snabbt ut att med den här takten då
så skulle han få en intäkt per inlägg på 833 kronor.
Det låter lite lite.
Ja, men då ska man också säga att inlägg är typ
skärmdump på Alex Hjolmans krönika
och säger att Alex Hjolman saknar ryggrad.
Och det är inlägg om att han är intervjuad av Marcus Allard i Sverigedemokraternas Youtube-kanal Riks.
Det är två av dem, inläggen handlar om det.
Det ena är en video, därifrån det andra är själva Youtube-klippet.
Men ändå, absolut.
Men det här är ju bara början, menar jag.
– Ja, ja, absolut. – Det var bara under hundratusentals.
Det är väl möjligt att det här kan utveckla sig.
Men då vi har i alla fall en rapport inifrån.
Nu har jag gjort detta offer för er.
Jag har avregistrerat mig här nu, så nu behöver jag tänka att kanske kan jag gå tillbaka om några månader
och se hur det går för Joakim Lermont i så fall.
Vi har ett uppdrag till dig, Olle.
Ja?
För att i veckan så kom det uppgifter här om att Twitter Blue,
alltså Twitters verifieringsbock,
har kommit till Sverige.
Den har ju bara funnits att köpa i andra länder tidigare,
men nu ska den gå att göra i Sverige.
Det här tänker jag att det här får vara ditt uppdrag.
Att skaffa den och se vad som händer.
Alright. Vad ska jag hålla utkik efter?
Ja, det är väl det här du kan hjälpa oss att förstå.
Varför ska man vilja köpa den här?
Får jag någonting mer?
Det har ju snackats om att man skulle få mer textutrymme,
men jag vet inte vad som har varit idéer och vad som är reella funktioner och sådär.
Får vi väl testa antingen med Mediepoddens konto eller ditt eget?
Då får du välja själv.
Jag var faktiskt inne med mitt egna konto och kände att tusan vet
vad som händer när man vill kliva av, Blue.
Jag är rädd att jag ska få en backlash.
– Straffas. – Att jag ska få en försämrad upplevelse.
Lite som det är när man skaffar ett företagskonto på TikTok
eller börjar betala för räckfid på Facebook.
Du får alldeles samma upplevelse som du hade innan.
För du flaggas upp i algoritmerna som en…
Som en tänkbar torsk som kan betala för dig.
– Ja men kul, du får i alla fall uppdraget. Du får göra det som du vill. – Tack.
Apropå TikTok så kan man ju också säga att
de har ju också lanserat här i veckan en betalvägg.
Det som nu då både Facebook och Twitter har gjort ska TikTok också göra.
Fast i det här fallet så är det inte mot kund utan det är lite så som Youtube har gjort.
Alltså att man låter kreatörer bygga en betalvägg och där ens fans då kan köpa sig in till exklusivt innehåll.
Så det får vi hålla utkik över också.
Det är bara utvalda användare världen över som har fått den här funktionen.
Så det är inte så många svenskar som har fått det eller kan försöka det.
Men ett spännande steg.
Ja det är det. Jag har noterat, jag vet inte om du har sett det här på nördig detaljnivå.
Men TikTok har ju ett format där du för att kunna titta på ett inlägg måste publicera någonting själv.
Alltså lite grann som appen BeReal fungerar. Har du noterat det? Formatet på TikTok?
Ja, BeReal-formatet, ja. Absolut.
Och det tycker jag också är intressant för att det här betalar inte egentligen bara med pengar då,
utan du betalar med engagemang och också så här, du betalar med ett bidrag till appen.
Just det.
Och det tycker jag är en intressant…
Att du går över tröskeln.
Ja, exakt.
– Kreatörströsken, de flesta sitter ju bara, vad kallas det? – Lurkers.
– Lurkers, så säger man. – Allt handlar inte om pengar, Emanuel.
För de här företagen handlar det ganska mycket om att samla data och öka engagemangsnivån.
Och få folk att stanna kvar fem minuter längre och sådär.
Det kan ha nästan högre värde än att du kan ta betalt i pengar från dina följare.
Jag tror vi kommer att se olika sätt här för de här plattformarna
att skapa intäkter till sig själva, inte bara med de här betalväggarna.
Nej, men allting handlar nog ändå om pengar i sista raden, just för de här aktörerna.
Ja, men vi nöjer oss med det och säger att även vi drivs av pengar,
i alla fall för att vi ska snurra runt fortfarande.
Vi vill ju inte hålla på med annonsörer helst, så att vi litar på dig.
Gå in på patreon.com/mediepodden och stötta oss.
Tack för att du lyssnar. Fortsätt att göra det.
Vi hörs nästa vecka.
[OUTRO]
Lämna ett svar