I veckans avsnitt går vi igenom en ny mätning från SOM-institutets som mäter förtroendet för medier och om svensk journalistik uppfattas som oberoende. Dessutom har SOM-institutet mätt allmänhetens syn på ett vassare public service och hittar tydliga tecken i tiden.

Vi pratar dessutom Zlatan, Tiktok-utfrågningarna i den och amerikanska kongressen och det kommande Tiktok-förbud. Och om vad Twitters prissättning betyder för företag – och hur bra Dynastin egentligen gick?

Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss gärna på www.patreon.com/mediepodden

Transkribering:
Det blir ju tufft att driva en nedmontering av Public Service, men som institutets rapport är i ryggen.
Och det är också därför som Public Service-bolagen var duktiga på att jubla och skicka ut pressmeddelanden om hur bra det går.
Ja, det gick inte många timmar innan både Sveriges Radio och Sveriges Television var ute och skröt om hur högt förtroende, och jag tycker det där är farligt faktiskt.
[Musik]
Olle, du skickade ju SOM-institutet stora mätning till mig här nu.
Det släpptes ju i veckan.
Vet du vad SOM-institutet står för?
Ja, nu vet jag det, för det står ju i deras presentation.
Samhälle, opinion och medier.
Jag reagerar också på det, att jag aldrig reflekterat över vad som står för.
Men det är Göteborgs universitet som gör en jättestor bibel till undersökningen.
Den är också så stor så att den inte får alls det genomslag som det egentligen förtjänar.
Det är därför som förtroendebarheten oftast får mer genomslag, för att den är så liten och behändig.
Det går i några slides. Det här är så sagt en bibel.
Men inte desto mindre är den ju som sagt egentligen…
Den har ju ett större försvarsfrekvens och så vidare och säger egentligen mer.
Det fanns en slide där. Jag vet att du har tittat på den här grejen.
Men det finns en grej där som jag tyckte var otroligt intressant.
Om vi bara kunde börja där.
Ja, visst.
Det var att de ställde frågan kring hur svenskarna värderar frihet.
Eller om man tycker frihet är viktigt.
Och det svarade ju typ alla då, 97 procent som sa.
Och sen så frågar man om man kan ställa det,
ja, jämföra det med någonting.
Vad värderar man högst då?
Och så ställer man frågan
om du får välja mellan frihet eller säkerhet.
Vad väljer du då?
Och då tyckte jag att det var så förbluffande
Att en majoritet valde säkerhet framför frihet.
Tanken är väl att det ska stimulera ett samtal om hur vi ser på demokrati.
Alltså det kan verkligen fascineras över det.
Men du drog till det där och jag var inte så jätteförvånad.
Det fanns ju en fråga om hur man rankade demokrati.
Jag tänker det här som hände förra veckan när Zlatan kommenterade VM i Qatar.
Han gav allting 10/10.
Det förfasade sig hela medieliten åt.
Men jag tror att det är en feltolkning av hur svenska folket egentligen tycker.
Det finns nog många som tycker som Zlatan.
Man tycker att låg kriminalitet, inga droger, hög säkerhet,
det är viktigare än de här demokratiska värderingarna som Qatar saknar.
Jag är ganska tonde efter att svenska medier vevar på ungefär som att Zlatan var en avvikande åsikt.
Och nu tycker jag att när Somminstitutet ger Zlatan rätt,
Han företräder en ganska stor del av den svenska befolkningen.
Återigen.
Men, och det är väl det som mediers uppgift är, att nyansera det.
Och när man väl skulle skrapa på ytan,
man kan väl verkligen ifrågasätta hur han kunde få sitta och säga de där sakerna
utan att få bättre följdfrågor.
Man liksom rycker lite på axlarna åt slätande slätan.
Mm.
För att det som händer, och det som jag tänker du försöker beskriva,
det är väl att det där är magkänslan som en svensk kan ha.
Kanske när man åker till Dubai då.
Att Sofien Thorento har läst så snälla och jag kan lämna min dator framme och sådär.
Men om man ställer följdfrågor eller ger en mer nyanserad bild av verkligheten
så är det ju såklart ”Nej, men det ställer jag inte upp på”
Men det där kryper vi inte undan med Zlatan och det kanske vi inte kryper in på sig själva heller.
Nej, och man frågar väl inte Zlatan om man vill ha en nyanserad bild på saker och ting.
Han är väl ute efter ett slagkraftigt citat och det fick ju den där journalisten.
Ja, men det är ju därför jag menar att medier kanske inte heller har fördjupat det
för att Zlatan är Zlatan och så går man vidare bara.
Men det som är intressant här då, det är ju att nu är det människor som sitter med en lång enkät svar
Man ska liksom bocka i tusen.
Men då så ställer man frågan, ska demokratin kunna pausas för att lösa samhällsproblem?
Och då svarar alltså en majoritet att ja, demokratin ska tillfället i alla fall kunna begränsas
för att hantera pandemi.
Inte så konstigt, det har vi ju gjort i princip, flera demokratiska principer pausades ju.
Men på andra plats kommer klimat- och miljökris,
men alltså fler än 60 procent tycker att det är värt att pausa demokratiska principer för.
Grov brottslighet kommer på en tredje plats, också runt 60.
Finanskris, drygt 50.
Integrationsproblem, drygt 50 också.
Det enda som de ställde frågor om som inte Danmark kunde pausas för
det var könsdiskriminering.
Men det är inte otroligt.
Ja, det är otroligt spännande siffror.
Ja, jag vet inte vad det säger, annat än magkänsla.
Och kanske också att vi har genomgått den här pandemin, det gick rätt bra, vi pausade lite.
Vi behövde göra det, kanske är det vägen framåt.
Det känns som att det är såna tankar som bubblar.
Vi tittar också på en klimat- och miljökris.
Då är det bara SD-väljare, där inte en majoritet tycker att demokratin kan pausas för att lösa klimatet.
Men det är ändå 45% av sverigedemokratiska sympatisörer som tycker det.
Men som sagt, de är de enda som inte sällan sätter den skalan.
– Fascinerande. – Ja, det är fascinerande.
Det kanske är också lite vad man lägger in i de här orden.
Pandemi var ju en väldigt personlig påtaglig effekt.
som man då kände att här kan jag göra ett val för mig som person, avstå från de demokratiska möjligheterna
för att pandemin påverkar mig. Det kanske är samma här man tänker när man svarar på klimatfrågan.
Jag kanske själv skulle göra så.
Är det en översvämning eller en heatwave, vad heter det?
Värmebölja.
Värmebölja, tack.
Som påverkar mig, ja men då kanske.
Men du tänker mer Greta-scenariot här.
Ja, just det.
Jag är i en klimatkris som pågår och det är 1,5 graders värmeförändring på sex år.
Du tänker orkanläge?
Jag tänker mer en pandemikänsla.
Att det är en klimatkris som påverkar mig personligen väldigt snabbt.
Kronbrottslighet är ju samma sak men då kanske man tänker rioting i stan också.
Vad vet jag? Det vet vi ju inte hur folk tänker.
Med finanskris kan man ju tänka att det har vi varit i flera gånger.
Vill vi att det ska pausa demokratiska rättigheter?
Det här är ju som ett reklamblad för diktaturer, så känns det på något sätt.
Det är ju väl exakt det som man försöker sälja in diktaturen med.
Att på något sätt, vi kan inte ge dig frihet, men vi kommer ge dig trygghet.
Och säkerhet.
Och säkerhet, exakt.
Du låter förvånad, men jag tyckte ändå att det var lite väntat.
Men ska vi gå vidare? Det var kanske mer S och O, samhälle och opinion i SOM-institutet.
Det här är ju mediepodden, så vi ska väl prata om ämnet i SOM-medierna.
Som sagt, nu har vi pratat om förtroendebarheten för inte jättemånga veckor sedan.
Och väldigt mycket av det som finns där är att gå igenom här.
Att det finns högt förtroende för framförallt public service och lite mindre för dagstidningar.
Men det jag tyckte var intressant i den undersökningen, kan vi inte börja där?
För det är också något som tangerar hur vi har pratat, eller vad vi har pratat om här tidigare.
Det är hur man ska hantera public service eller varför man inte tar ett politiskt grepp om public service.
Så då har ju du också sagt att det är för att det finns inget stöd i den frågan och sådär.
Och det enda egentligen som har sagts partipolitiskt, det är ju just det här att man vill ha ett vassare public service.
Det är ju framförallt Moderaterna som har drivit den frågan länge.
Och det var ju kul att SOM-institutet då fångade upp den frågan och ställde den till sina många respondenter.
Vad är inställningen, vad tycker du om förslaget om ett smalare public service?
Där var det ju tydligt, i alla fall i SOM-institutets egna tolkning då,
att det är ganska få som tycker att det är ett mycket bra eller ganska bra förslag.
Det var bara 12% som tyckte det.
Sen har det gått upp från 21, från 11%, så det är väldigt små förändringar också.
Så man kan säga att det här bredare uppdrag som public service-bolagen har, finns det stöd för i SOM-institutets mötning i alla fall, det svenska folket.
Ja, alltså dåligt förslag ska man ju säga, för det är ju en stor grupp där i mitten som tycker att det är varken bra eller dåligt.
Det har ju ökat andelen som tycker att det är ett dåligt förslag, de här smalare.
Fyra procentenheters ökning på ett år bara.
Men det intressanta är väl kanske när det delas upp då på olika åldersgrupper och kvinn och man, men framförallt på partisympati.
Där är det stora skillnader, och den är väntad.
Det är den som vi också ser i förtroendet för public service.
Det är lägre förtroende bland Sverigedemokrater, Kristdemokrater och Moderater.
Och sen är det högst här då, det är liberalerna som vill ha ett brett public service.
De är de som vurmar för ett brett public service.
De är mer vurmande för det än Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Men notera här att det inte finns något parti i riksdagen som har stöd från sina egna väljare
för ett smalare public service. Alltså de som är mest positiva till ett smalare public service
det är ju Sverigedemokraterna.
Och då är det alltså 45% av dem som tycker att det är ett dåligt förslag
och bara 19% som tycker att det är ett bra förslag och 36% skit i vilket då.
Så att Moderaterna som helst kanske driver det hårdast.
Jag vet inte om Sverigedemokraterna kanske indirekt driver det hårdast för att de tycker bara
blir mer som oss eller vad man nu säger.
Det är väldigt oklart vad seriedemokraterna egentligen vill, tycker jag, i sin politik.
I alla fall om man ska försöka tolka vad de ser utåt.
Men Moderaterna har ju alltså bara 15 procent av sina väljare
som tycker att det är ett bra förslag och 60 procent av deras väljare tycker att det är ett dåligt förslag.
Det är ju otroligt tydligt.
Det kan ju inte bli tydligare.
Nej.
Jag har skrivit om det här några gånger, just hur mediapolitik används som ett virtuellt slagfält.
För det här är också på något sätt den sista bastionen.
Public service-bolagen är stora lägeräldrar som samlar alla.
Alla kan ha en åsikt om public service, oavsett om det är ett litet radioprogram,
P3 Soul, eller om det är Melodifestivalen eller om det är Nyheten.
Alla kan enas om att man engagerar sig kring den här frågan.
Därmed blir det också en väldigt tacksam politisk fråga att ge sig in i.
Sen behöver den kanske inte betyda så mycket, men däremot kan man få fram sina värderingar
genom att diskutera public service.
För sen vet ju jag då som närstuderar mediepolitiska förslag att det kommer ju väldigt lite ur de här diskussionerna.
Det twittras och vevas och motioneras på partikongresser och så vidare.
Men när det väl kommer till kritan så, ja, det tuffar på som vanligt.
Det har faktiskt skett väldigt små förändringar i mediepolitiken de senaste åren.
Och nu ska vi ju in då i den här utredningen som ska vara klar om ett år, 24 april tror jag va, 2024.
Ja, om hur SVT ska se ut i kvartalet.
Hur sändningsinståndet ska se ut då?
För alla public service-bolag såklart.
Alla tre.
Och då har man den här i ryggen då.
Man kan väl konstatera här att det blir ju tufft att driva en nedmontering av public service
med som instituts rapport i ryggen.
Och det är också därför som public service-bolagen var duktiga på att jubla
och skicka ut pressmeddelanden om hur bra det går.
Ja, det gick inte många timmar innan både Sveriges Radio och Sveriges Television var ute och skröt om
hur högt förtroende, jag tycker det där är farligt faktiskt.
-Jaha, varför det? -För att det är högt förtroende, men det är väldigt stora skillnader i olika delar av samhället.
Och Sveriges Television och Sveriges Radio har en jätteutmaning i att förtroendet för deras journalistik och innehåll är lägre bland vissa väljargrupper och vissa åldersgrupper.
Jag är övertygad om att de inne på sin kammare kanske funderar mer på det här när de pratar om det utåt.
Men för mig som följare ser det lite illa ut att man har
ta på sig jubelhatten
direkt
och inte problematisera de här och ha en diskussion om vad det är för sorts innehåll och
tilltal och bevakningsområden som saknas för att man ska ha ett förtroende bland
de unga och
bland de högerväljare framförallt.
Men de diskuterar väl? Eller det är väl övertygande om att de sitter själva och diskuterar?
Själva ja, men det kanske skulle vara en mer publik debatt.
Ja, det är väl att de inte vill väcka den björn som
Uppenbarligen så. Sominstitutet har ju med det här, vi har ju pratat om den undersökningen flera gånger,
där det är ganska tydligt att man upplever nyhetsrapportering till exempel,
ligga i public service-bolagen till vänster i högre utsträckning.
Och att det där är gemensamt, oavsett vad du själv har för partipolitisk åsikt,
så tycker du att public service-bolagen ligger mer vänster.
Och att de som är mer balanserade, och det visar ju också den här undersökningen,
eller mest balanserade, uppfattas mest balanserande,
Det är TV4, den superkommersiella nyhetsförmedlaren.
Och det är just nyhetsrapportering som man frågar om gällande TV4 också då.
Vilket ju måste vara superglädjande för TV4, numera Telia och därmed ägda TV4.
Staten jublar även här då, som ägare i Telia.
Nej men det är ju en intressant graf där.
Man tittar på den grafen som som institut har från 2010 att just TV4 har
från 2019 och framåt haft en
rakt uppåt pekande kurva.
Och det ser fortfarande bra ut för alla, det är ju
egentligen ganska få som tappar förtroendet.
Möjligen då de lokala morgontidningar, men de har ju andra problem med att de kanske inte läser så lika många längre.
Dra den igen, för är det nyhetsrapporteringen som man frågar om eller är det kanalen som helhet?
Det är förtroendet för innehållet.
Då är det kanalen som helhet.
Det är också en viktig distinktion.
Det är inte säkert att man är med alltid på det.
Där finns det olika undersökningar som frågar om olika saker.
Det jag pratade om här handlar om nyhetsrapporteringen.
Det där handlar om även underhållningsprogram som man värderar.
Men det där är intressant.
Om vi dröjer oss kvar vid nyhetsrapportering så ställer man frågor om valet.
Där ser vi att SVT och Sveriges Radio ligger otroligt högt.
TV4 i den här undersökningen då inte ligger särskilt långt efter.
SVT gjorde en egen undersökning via Novus kanske det var, som släpptes här i höstas.
Jag tror att vi pratade om det när ni var med på det med.
Och det såg ut just så här också, att när det handlar om valet så ligger SVT väldigt högt.
Men även just TV4. Det handlar kanske allra mest då om TV-mediets genomslagskraft.
Ja säkert. Och också kanske mängden bevakning.
Ja och de stora debatterna som ju de har portionerats ut där.
Det är lite luriga grafer i den här somminstitutets rapport.
Jag vet inte om du tänker på det, de här stapeldiagrammen.
Men mycket stort och ganska stort förtroende?
Ja, alltså det som står, till exempel så står det 63% på SVT.
Så ser grafen på TV4 ut att vara längre, men det är bara 51.
Mm.
Ja, den är lite lurig rent visuellt.
Men, så man får ju titta på siffrorna snarare än på staplarna.
Men det jag är ute efter är ju att det är väldigt stora skillnader mellan de olika grupperna.
Det är där som den stora konflikten eller utmaningen för alla medier, inklusive publiceringsbolagen, ligger.
Det finns inget medieföretag och kanske inte heller någon demokratisk inatt person som vill ha ett polariserat samhälle.
Men här tycker jag det är väldigt tydligt att vi är på väg mot en polarisering.
Speciellt om man drar ut den här tidslinjen lite längre, så är risken överhängande att vi går mot ett mycket mer fragmentiserat medielandskap.
Det var ju det vi pratade om med förtroendbarheten också, att vi såg att gapet mellan de som har högst förtroende och lägst förtroende, det minskade när det gällde till exempel domstolar, riksdag, politiska partier.
Men det var kvar på en hög nivå just för SVT och Sveriges Radio.
Och de där sakerna, precis som du säger, det är ju kanske de viktigaste frågorna för Public Service att hantera.
Det verkar finnas en tendens, och det kan ha med regeringsskiftet att göra.
Att det där gapet, att helt enkelt de lågtelitarna, Sverigedemokraterna,
känner att de är mer in i värmen.
Men de känner inte att de kan lita på public service fortfarande.
Olle, det finns ju många saker som har hänt här i veckan.
Vi kan väl göra ett litet uppsamlingsheat.
Vi får väl adressera TikTok-grejen.
Nu har TikToks vd besökt amerikanska senaten.
Det var ju ett stort pådrag. Följde du detta?
Absolut. Jag följde det framförallt på TikTok.
Ja, det gör man.
Såklart. Det kan man ju också fundera över.
Vad är det vi får del av där?
För att både du och jag har nog sett mest de här…
Vad ska man säga?
Sömniga senastorerna som sitter och…
Eller kongressledamöter, är de va?
Som sitter och ställer helt märkliga frågor.
Har TikTok tillgått med wifi?
Och det roliga är att vdn Zhou Shichu, han försöker ju också svara på de här.
Han upplever att han sitter under ed liksom.
Så när han får den frågan kan han säga nej.
Eller precis, för det är klart att man fattar vart han är på väg någonstans.
Exakt.
Har en tillgång till min router och kan börja kolla på andra saker som händer i huset.
Ja, just det. Och skicka det till det kinesiska statsapparaten.
Ja, så han måste ju ta den på allvar.
Exakt, och han kan ju inte heller svara på den underliggande frågan.
Kan kinesiska statsapparaten komma åt allting på ditt hemnätverk?
Han måste ju svara på frågan ”kan TikTok ansluta till Wi-Fi?”
Där är ju svaret ”ja”.
Då svarar han ”ja, om du ansluter till Wi-Fi”.
Eller kan man få tillgång till TikTok-data i Kina?
Då kan man inte heller säga ”nej” rent kategoriskt.
För även i Kina skulle man kunna surfa in på nätet och se alla videos.
Vem som helst, var du än sitter i världen,
kan ju via en VPN-tjänst om inte annat nå de publika videorna som postar på TikTok.
Så de kategoriska frågorna blir väldigt svåra och det blir löjeväckande alltihopa.
Och framför allt tror jag att det man ska se, och det var kanske det som var nyttigt också för
inte minst världen och världens medier, att se att där var ju en show och en uppvisning.
Och det vi förstod då från de amerikanska beslutsfattarna var ju att de var otroligt bestämda
på att TikTok ska stängas ner.
Och det är väl intressant ju, för att…
Men nu har vi hållit på det här ett drygt år eller vad det är,
med Trump som började och nu fortsätter det.
Vi ser ju allt fler offentligt anställda och politiker där det förbjuds.
Senast var det Frankrike som också gjorde det, tror jag.
Och det som var intressant i Frankrike,
det var ju att de tog beslutet då inte bara om att man inte får ha TikTok på mobilerna,
utan man får inte ha någon typ av…
Ja, men något socialt medie eller ”leisure app” helt enkelt då.
Av exakt samma skäl och princip att man förstår att det samlas in väldigt mycket data.
Vilket också var Tickstocks argument att vi gör enligt branschstandard.
Vi samlar in så mycket enligt branschstandard.
Och branschstandarden är ju att samla in svinmycket data.
Så mycket data som vi bara kan.
Även medier ska vi komma ihåg och försöka göra det.
Allt ifrån GPS-positionering till vilka vi skriver till och vad vi kan tänkas vara intresserade av.
Allt det där vill man ju göra för att skapa en så bra produkt som möjligt.
Det är spännande om det är en rörelse som sätts igång hos beslutsfattare här.
Att börja förstå allt mer kring hur mycket data som sparas och hur problematiskt det där är.
Och vad det kommer att leda till.
Den naturliga konsekvensen är att säga att TikTok skulle förbjudas i USA.
Det är ju också helt otroligt. 150 miljoner använder TikTok i USA.
Vad händer? Hur ska det rent praktiskt gå till?
Det rimliga är väl att Apple förbjuds att man får ladda ner det i mobilen.
Men om man redan har appen nedladdad så kan man ju använda den då.
Och likadant såklart från Android och så vidare.
Men är att de går över till en slags webbtjänst, är det det man kan tänka?
Eller den man har?
Att man gör det det eller tillhandahåller sin tjänst via någon slags proxy-variant?
Någon proxy-app eller liknande?
Det är ju spännande att se.
Varje gång man försöker förbjuda delar av internet som egentligen inte är…
Det här är ju inte en olagligt innehåll.
Det här är ju politiska beslut bara.
Och tvärtom, jämfört med många andra sociala medieplattformar så upplev jag att TikTok
tar väldigt stort ansvar för både moderera innehållet och säkerheten för sina användare.
På olika sätt.
De har varit en väldigt ansvarsfull sociala medieplattform.
Kanske för att de kom in ganska sent i matchen och visste att det måste man för annars får man på fingrarna.
Jag har inte närstuderat hur det här förbudet i USA skulle genomföras. Om det är ett näringsförbud eller…
Det man har löst det hittills då, det som Trump ville var ju att TikTok inte skulle få vara Kina-ägt.
Och då sålde man ju en del av TikTok till ett amerikanskt bolag.
Och på det sättet så blev det liksom då inte ett kinesiskt bolag, utan ett amerikanskt bolag.
Så jag vet inte om det är liksom den vägen man tänker att man ska gå vidare här.
Som sagt, det finns mycket åsikter här och man kan ju läsa om det.
Då får man liksom ett referat av de här förhören.
Och sen kan man titta på TikTok, då får man liksom ett ännu mindre referat av de här förhören.
Men jag skulle säga att det var inte som jag har läst och tittat då så tycker jag inte att de här förhören var
de gagnade liksom inte förbudets sak så att säga utan
jag skulle ändå säga att han framstod som betydligt mer sansad än kritikerna.
Jag tror inte att det här var det som en gång för alla gör att man kan förbjuda TikTok i USA.
Det kommer krävas mer för att argumentera för det mot de här 150 miljoner användarna.
Det är på nivå med alkoholförbudet på 20-talet.
Det har varit en intressant parallell.
Men det är också bara början på det här.
Nu är det första gången vi har en app utanför USA som blir så här stor globalt.
Men det kommer inte vara sista.
Internet är ungt fortfarande.
Det är klart att det kommer komma någon ny från Indien eller så.
Som också kommer ha anspråk på att spara så mycket data.
All den här insikten som vi har haft en debatt ganska länge i EU nu börjar också nå USA,
vilket får andra konsekvenser, eller globala konsekvenser på ett annat sätt.
Där det verkligen kommer att bli intressant och kanske också viktigt att bygga upp
ett människorätts, medborgarättsperspektiv också i de här olika frågorna.
Nu menar ju USA att det är det som de jobbar för, men det är klart att det är säkerhetspolitiska intressen
näringslivspolitiska intressen också.
Vi pratade förra veckan om EUs övervakningseiver.
I Utah tog man en lag som ska träda i kraft nästa år,
som handlar om att barn måste få föräldras tillstånd för att använda appar.
De måste via nåt bank-ID få föräldrarnas tillstånd.
Föräldrarna ska kunna se allt vad barnen skriver och kunna göra ”curfews”.
Efter tio får de inte använda appen och sådana saker.
Det är bara början av en enorm regleringspolitik som kommer att ske både nationellt och internationellt som kan bli ganska läskigt.
Ja, kan vi tänka, går det snabbt eller går det långsamt?
Nu eller?
Jag tänker att förbudet av TikTok har varit på, du sa ett år, jag tror att det är tre år som Trump var ute och var som mest aggressiv i frågan.
Och det har hänt ganska lite egentligen, det är mycket nyhetsartiklar, mycket poddar som kommenterar det.
Men i verkligheten har det inte varit så stora förändringar, snarare har ju TikTok fortsatt växa.
Både i användarbas, men framförallt i kulturell betydelse.
Så att, jag vet inte riktigt om, vad var det Stenbäck sa?
Teknik slår alltid politik.
Lite så känns det här också.
När politikerna är klara med att förbjuda TikTok, då har tekniken ändå rusat vidare.
Då kommer TikTok vara ett modernt myspace för gamlingar.
Det kan ju vara sant, men det finns ju andra principiella saker som kan vara mer problematiska
som också är problematiska utifrån att vi väljare inte orkar hänga med.
Det är så, om vi tar EU-processerna.
Det tröskar ju på, även om det inte syns i mediacykeln, så tröskar det där på.
Men medborgarnas intresse inne i Svalna, det är ju också ett problem.
Alltså att det är processer som är igång, det tar lång tid, men de är latent igång hela tiden.
En sak som jag inte såg i frågan om TikTok, som var betydligt mer framträdande i förröna av Zuckerberg i Facebook-frågan,
det var ju liksom deras affärsmodell.
Jag såg inga frågor kring hur de tjänar sina pengar eller hur de ser på den businessen.
Det tyckte jag var en intressant rucka.
Man har något mycket starkare här.
Kina är det stora hotet.
Ekonomiskt, säkerhetspolitiskt, allt för USA.
Så jag antar att man inte känner att man behöver ens öppna den dörren.
Man har tillräckligt.
Vad jag ser av bedömningar så är det 90% sannolikhet att det blir någon typ av förbud.
Vi får se.
Intressant med det förbudet är ju att Trump var tillbaka här nu.
Såg du det?
På TikTok?
Ja, inte på TikTok. Han har väl aldrig ens försökt tror jag.
Jag tror att hans son är ju där, han dyker upp ibland.
Men på Facebook skrev han sin första post, typ ”I’m back”.
Han har ju sedan tidigare släppts in på Twitter, även fast han inte postade.
Och är även tillbaka på YouTube.
Apropå förbud som luckras upp, det var ju inga politiska förbud, det var ju plattformarna själva.
Men ändå, Trump is back.
Vad tror du händer nu då?
Med Trump, eller med förbudet?
Twitter och Trump.
Nej, jag vet inte.
Han verkar ha något kontrakt där med Truth Social som gör att han inte dyker upp på Twitter.
Att han måste först ha gjort det där när det löper ut.
Twitterdödaren som han var med och startade och finansierade.
Det kanske har löpt ut, men han har i alla fall inte använt det ändå.
Det finns säkert en del prestige i det där också, att man ska skapa något alternativt.
Men vi pausar hela Trump-frågan.
Orkar inte dra det igen. Vill inte falla i den fällan.
Det har vi redan gjort.
Måste prata om Twitter Blå också.
Du har ju uppdrag att vara mediepoddens Twitter-tvåbevakare, men innan du berättar mer om hur det har gått så kan vi konstatera att det nu kommer nyhet att de som har Twitter-blåverifieringspluppar, de kommer att förlora det.
Jag tror att jag läste ett datum att det var första april. Det innebär att det är dagar, timmar kvar innan min egen plupp för evigt kommer att försvinna och jag måste köpa mig till den ifall jag skulle vilja.
Du tillhör den där som fick den för att du var en känd person.
Ja, jag kommer inte ihåg hur jag fick den, men jag fick den i alla fall.
Så nu måste du börja betala?
Om jag vill ha kvar den.
Nu känns det ju lite annars, att det är lite mer punkt att inte ha den.
Det är också lite töntigt tycker jag, för man ser ju vilka som har köpt den.
Och man börjar direkt fundera, varför har du lagt de här pengarna?
Du sa att det kostar 1000 spänn för oss här då.
Varför har folk lagt så mycket pengar på det där?
Vad är det som du tycker är så viktigt med det?
Jag? Men jag gjorde det för att du bad mig.
Jag säger inte till dig. Jag säger att jag tänker det när jag ser de här.
Jag ser de här politikerna till exempel.
Jag ser mina vänner köpare.
Det känns lite, jag vet inte om man ska säga desperat eller liksom…
Nu är vi i den här tiden där den här blå markeringen har så mycket tyngd.
Och det är det som, det kommer ju ha en helt annan betydelse om ett år ju.
Då är det ingen som kommer tänka längre.
Det där är en verifierad person eller av vilka skäl det nu har varit att den har gett den här tyngden.
Utan då är det bara att du har köpt en tjänst, ungefär som LinkedIn.
Jag vet inte om de har någon sån.
Jo, men jag tänkte säga det.
För de har ju LinkedIn Premium.
Och varje gång jag ser någon som har LinkedIn Premium så tänker jag att det här var en riktigt svettig, flåsig person.
Exakt.
Som tycker det är så viktigt att ta del av LinkedIns alla funktioner.
Det är någonting man vill visa ju. Det är klart att en del HR-personer är ju svinbra.
Det är inga konstigheter.
Det är inte jag som tänker på, utan det är de andra.
Det är de andra.
Det är de andra.
Det finns ju faktiskt två funktioner.
Dels att du kan skicka direkt mejl och dels att du kan kolla vem som har kollat på din profil.
Just det.
Alltså i LinkedIn.
Men Twitter, det är väl frågan vad som händer.
Du kommer inte betala.
Du ska göra en punkig…
Precis, att när det här försvinner så kommer det säga någonting bra om mig.
Så länge jag inte har…
Alltså att jag haft det och inte längre har det.
Jag står över det där, tror jag att jag säger.
Men jag läste att då kommer du inte få tillgång till Twitters ”for you”-flöde.
Så det är.
Men vad sorgligt.
Eller vadå?
Det här algoritmbaserade.
Exakt.
Det tycker jag är fruktansvärt.
Du tittar bara på…
Alltså jag har ju inte använt…
Jag har ju tvingats använda Twitter-appen nu.
Som har det som standard.
Men annars har jag använt Tweetbot och andra appar där man får det kronologiska.
Och Tweetdeck tror jag fortfarande har det kronologiska till exempel.
Jag har olika kolumner och så där, det har jag filtrerat ut för att få reda på.
Men absolut inte det här ”for you”-flödet.
Nej, absolut.
Men det jag skulle säga var nyheten, det var ju att de har kommit ut med priser.
Inte för enskilda konton då, utan för företag.
För verifierade organisationer.
Har du sett det eller?
Nej.
Det är alltså per månad som vi pratar om nu, som det handlar om 950 euro i månaden.
I månaden?
I månaden.
Det är ju 10 000 spänn.
Ja, alltså det är 120 000 i månaden.
Vad får man då?
Ja, det är samma.
Fast det är ett företag?
Mm.
Företagskonto, ja.
Alltså det är otroligt.
Säg att det skulle vara, du jobbar ju på Norstedt.
Säg att det är Storytel som köper det, som ju äger Norstedt.
Om de då vill ge er en plupp, då kan de köpa till det.
Men då har de en liten avgift på 50 euro extra per delegera nedåt.
För per dotterbolag?
Ja, exakt.
Affiliate seat subscription price per month.
Jag vet inte om det innebär anställd, så att du via…
Du kan skicka en löne för att handla till dig det.
Ja, just det. Det gör en premiration på tidningen ”Chef”.
Exakt.
Och tjänstebit.
Det är väl den här krav kan man säga.
Annars så går jag.
Nej men spännande, dyrt.
Samtidigt, jag vet inte.
All heder till Elon Musk och Twitter som försöker göra Twitter lönsamt.
Någonstans måste de ju tjäna pengar och att ta betalt av användarna tycker jag är bättre än annonserna.
Ja, det är väl inte så att de inte försöker med annonser.
Nej, men det är ju uppenbart att de inte funkar.
Det har i alla fall hänt något väldigt drastiskt där.
Jag läste också någon nyhet som sa att han nu har försökt att sälja optioner till anställda
till en värdering då, alltså att han värderar själv Twitter till 20 miljarder dollar.
Det är ju mer än en halvering från vad han köpte det till.
Så han ser det som en riktig jävla pissaffär,
alltså som han har köpt och försöker desperat såklart göra.
Och det är väl, det är ju inte så att han förstör Twitter med det här på något sätt.
Och det är ju en väg nu som vi har pratat om tidigare, som flera andra vandrar också.
Facebook har ju, jag tror att de har lanserat nu efter en testperiod även i USA va?
Att man kan köpa sig till olika funktioner, bland annat support som vi pratar om.
Just det. Det var ju nya stjälar. Har de lanserat till USA nu?
Jag tyckte att det flimrade förbi. Jag ska låta det vara osagt här.
Men jag tyckte att det kommit vidare till nästa.
Man börjar testa en liten marknad och så kör man på nästa.
En del av en större trend.
Nu stänger vi Twitterlådan.
Det var en kul nyhet som dök upp från Cheapstate.
Lite förvirrande nyhet.
Cheapstate skulle lägga ut alla sina poddar på poddindex.
Vilket är ju konstigt där som vi har ju gjort podd Sverige
och med Aftonbladets poddar till exempel.
Jag antar att det handlade, eller jag vet inte vad det handlade om för jag fattar faktiskt inte.
Jag vet inte om du fattar det, men jag antar för det som var nyhet i det, det var ju att Blenda,
Svenska Dagbladets succépodd, hade 400 000 lyssnare.
Lyssnare är ju unika, lyssnare får man ju ändå tolka det som.
Och för det var inget huvudnummer, det stod inte i någon ingress,
men det var i alla fall den nyheten som jag tyckte, jag har inte sett den siffran förut.
Nej, det var första gången som den var med och den stämmer ju inte riktigt ihop med det
som är redovisat på Blenda i poddeindex.
För poddeindex har ju haft Blenda tidigare.
Men då har det ju varit bara den öppna tror jag.
Ja, de hade tre avsnitt öppna eller nåt sånt där va?
Av Dynasteen ja, på Blenda.
Men Blenda är ju ett koncept kan man säga.
Med podd hos Rasmusson?
Exakt, och Kvartalpodden.
Och sen har de gjort en annan podd som ingen kommer ihåg namnet på.
Men de har ju gjort några poddar tidigare
och släppt under varumärket Blenda.
Jo, men var inte pressmeddelandet att det handlade om Dynasteen
– Dinastin hade 400 000 lyssnare. – Det var en variant.
Det var väl det som du och jag gick igång på den här?
Att 400 000 lyssnare sen start hade Dinastin haft.
Ja, som är en serie som under titeln ”Blända”.
– Det är väldigt krångligt här nu. – Dokumentärserien.
Men du tror inte att det är sant, eller? Du tror att det är upplåst?
Nej, nej, nej. Jag tror inte att de ljuger om det.
400 000 lyssnare är ju jättemycket lyssnare, för all del.
Det är fem avsnitt och fem veckor.
Ja, det är ju fler än vad de har prenumeranter.
Absolut.
Och då har ju majoriteten av avsnittet varit bakom Betalväg.
Så det måste ju vara på de första tre då.
Två var gratis.
Och så var det en liten teaser på trean.
För att kunna lyssna färdigt så var man tvungen att teckna prenumeration på Svenska Dagbladet.
Eller Superpaketet nu då.
Ja, men då var det ju inte det i alla fall.
Så det är en bra siffra, absolut.
Men det som man tittar tillbaka till här, som jag tror det handlar om.
Det är att Chipset har inte haft alla sina lyssningar på poddindex, utan bara de öppna lyssningarna.
Men i det här fallet har en del av lyssningarna skett på Svenska Dagbladets egna app.
Den kommer från och med det här beskedet och även finnas i poddindex.
Tittar man på de här veckorna när Dynastin släpptes i poddindex, så är de inte upp till 400 000.
Det är betydligt lägre, men det beror på att man inte hade alla avsnitt mätbara.
Vi har inget nytt att säga om det.
Det är ett ridlig affär ändå. Det är slut.
Bonnier blir inte huvudägare, eller huvudägare blir de.
De blir inte ensamägare. De lyckas inte köpa ut den.
De nådde inte det målet och de hade om 90 procent av aktierna.
Men nu har de liksom så att säga gett sig och ska försöka verka för att köpa ut det fortfarande.
Men de får bara 75,4 procent av aktierna.
Så nu kan vi väl stänga den butiken eller?
Nja, fast det är väl nu det börjar som en av våra lyssnare påpekar i vår exklusiva Facebookgrupp.
Ja.
Alltså, vi är ju överens om att det är ett extremt högt pris man har betalat för Readly.
Men det verkar finnas liksom en annan idé om vad man ska göra med Readly än vad vi förstår.
Bland annat så kanske man ska sälja tekniken eller en viss del av kunddatabasen.
Det där lägger vi i en låda.
Ja, det gör vi. Vi får se vad som händer.
Men mediepodden är slut för den här veckan i alla fall.
Tack till er som lyssnade.
Patreon.com/mediepodden går du in och tecknar en prenumeration kan man väl kalla det.
Ja, stöttar oss varje månad.
Kan man ju följa oss på Twitter, där har vi en blå bock också.
Jag ska också säga att om man hellre är ett företag eller har eget företag
så kan man också kontakta oss och skicka vi fakturor om man tycker det är coolt med Patreon.
Det är några som har gjort det nu på sistone.
Kul! För då fortsätter vi prata.
Vi ses nästa vecka. Hej!
Hej!
*outro*

Om författaren

Författararkiv Författarens webbplats

Om inlägget

Säsong 11