Avsnitt 199: Spotify för tidningar till Sverige

Bonnier har börjat rulla ut någonting som liknar ett Spotify för Sverige. Mediepodden har tidigare analyserat fenomenet i Norge och nu verkar det alltså dags för Sverige. Vi pratar också om senaste Orvesto, Hittar några märkliga avvikelser och hyllar Svenska Dagbladet och inte minst deras poddsatsning. Dessutom unika siffror över den räckvidd Elon Musk har gett sig själv på Twitter. Märkligt nog inte har Olle och Emanuel ombytta roller.
Stötta på patreon.com/Mediepodden

Podden transkriberad:
[00:00 – 00:32] De har enligt den här mätningen fler läsare än vad Expressen har. I print-tidningen. Vem trodde det för tio år sedan att det skulle vara omvända roller? Lilla branschtidning i dagens industri.
[00:32 – 00:50] Ja, då är vi igång denna sportlovsvecka som det är för oss som bor på västra sidan av Sverige i alla fall. Jag sitter i kläppen och tittar ut över en skidlift i ett nytt skidsystem som jag aldrig varit i. Jag ska ut i backen så snart detta är klart.
[00:50 – 01:10] Får du betalt för att säga det där? Nej, jag borde kanske ha lagt in det i bokningssystemet. Jag undrar om vi ska annonsmärka din reklam där. Vad gör man för mediepoddens lyssnare? Man sätter sig i sovrummet med en medhavd-mick och pratar om vad vi ska prata om idag.
[01:10 – 01:36] Olle, du har sagt att du har hittat en rapport. Ja, exakt. Vi kan väl börja där. Det är Orvesto Konsument som då är en räckvidsmätning som Cantar CIFO gör tre gånger om året. De har en tertial-mätning. När jag klev in i mediebranschen i början av 00-talet eller tidigare än så, då var Orvesto-mätningen rikslikaren.
[01:36 – 01:55] Det var den som alla tidskrifter och dagstidningar förhöll sig till. Det var där man mätte om man var på väg upp eller på väg ner. Det var en innelista helt enkelt. Alla tidskrifter och dagstidningar gjorde stora uppslag och skrytartiklar om sina Orvesto-siffror.
[01:55 – 02:13] Det är verkligen nostalgi i allt det där. Alla de här skrytartiklarna. Ökar mest. Ja, visst. Det är otroligt det där. Men det är räckvidd då. Det mäter inte upplagor. Det pratas det väl inte ens om längre. Varken upplagor digitalt eller… Ja, prenumerationsabonnemang pratas det om väldigt mycket såklart.
[02:13 – 02:30] Precis. Det fanns ju något som hette tidningsstatistik förut och det var ju också tillfällen för många att skryta. Men sen tror jag det var Aftonbladet eller Expressen, jag minns inte vem, som lämnade först. Men när de lämnade, Aftonbladet lämnade då först, så tappade det ju där.
[02:30 – 02:50] Det var ju inte lika spännande längre. Sen måste man ju vara ansluten till tidningsstatistik för att få pressstöd. Eftersom det fortfarande är upplagen som det mäts på då. Så att de flesta tidningar är ju med där, men inte kvällstidningarna eller andra som inte följer pressstöd. Så de har väl spelat husinroll, Orvesto har väl spelat husinroll. Var väl lite dit jag ville komma.
[02:50 – 03:13] Det är ju inte lika uppskrivet och omskrivet längre. Men för Mediepoddens lyssnare så tycker jag väl ändå att det kanske finns anledning att titta lite på de här siffrorna. Vi har inte gjort det på länge och nu kom det, samma morgon som vi satt och spelade in här den 15 februari, så kom då en rapport för 2022, det sista tertialet.
[03:13 – 03:29] Okej, vad är det som är intressant i detta då? För att ändå, du studsade ju när vi pratade om det här innan. Ja. Konstiga saker. Ja, men lite konstiga saker. Men saker som kanske går lite stick i stäv mot the common sense, eller den allmänna uppfattningen.
[03:29 – 03:48] Och då tänkte jag på två saker. Det ena var att det går dåligt för kvällstidningarna. Och att kvällstidningarna har det tufft på papper, det vet ju alla. Om man tar till exempel Aftonbladet så har ju de halverat sina tryckta räckviddstalar, alltså antalet som läser Aftonbladet.
[03:48 – 04:11] Den tryckta formen har liksom halverats på åtta, nio år. Men det visste vi ju alla, men där har ju legendan, eller sagan, eller myten har ju varit att de digitala läsarna fortsätter att stiga. Och att det ändå är ett sundhetstecken och ett positivt tecken på att det går åt rätt håll för journalistiken på nätet.
[04:11 – 04:32] Men, när man tittar på siffrorna för i år så ser man att både Aftonbladet och Expressen då tappar den här Orvesto-mätningen. Man förlorar läsare, inte bara på papper utan även digitalt. Och det är en ganska tydlig trend som både Aftonbladet och Expressen, men även Sportbladet, följer.
[04:32 – 04:54] Uppe den här rapporten nu också då, då ser man ju, som du är inne på så har det halverats i sin printupplaga. Men om man ska ta den stora trendlinjen så är det ju ändå långsamt uppåtgående. Man kan väl säga att de låg på en total på 3,7 miljoner i räckvidd då, 2018.
[04:54 – 05:10] Och att de idag då, fyra år senare, ligger ungefär på samma 3,8 lite drygt miljoner då i räckvidd. Och då är det ett ganska stort tapp jämfört bara från förra kvartalet här, som alltså var i somras, på 200 000 ungefär.
[05:10 – 05:28] Och om man tittar på de här siffrorna så kan man ju ändå konstatera att det går lite upp och ner. Och det är klart att nu tittar vi på ett tertial så är det kanske mest rättvist att mäta det jämfört med samma tertial för ett år sen. Men det är inte riktigt så det ser ut digitalt.
[05:28 – 05:44] För här ser man ju också att, till exempel, att Aftonbladet hade ett upptick under slutet av pandemin. Där man ökade medan då Expressen, om du tittar ner på den rapporten, har tappat mycket mer.
[05:44 – 06:05] Om de låg snittade runt 2,8-2,9 innan pandemin så ligger man nu och snittar på 2,5-2,6-2,7. I total räckvidd då? I total räckvidd ja, exakt. Alla tidningar, hela den här och västermätningens överlevnadsmetod har ju varit att man räknar totalen.
[06:05 – 06:26] Och att alla tidskrifter, dagstidningar, kvällstidningar har sagt att ni kan inte titta på den tryckta upplagen för det är inte där framtidens läsare finns utan de finns digitalt. Men vad man ser här då, att det stämmer inte riktigt längre utan tvärtom så har framförallt dagstidningarna och kvällstidningarna, det är någon sorts avmattning som håller på att ske här.
[06:26 – 06:45] Och det tänker jag är någonting att hålla ögonen på här framme hos oss för att om det skulle då vara the silver bullet för mediebranschen så håller det på att bromsa in. Men handlar det inte bara om att de, alltså det här är ju ändå räckvidsmätningar och att alla har gått bort från det?
[06:45 – 07:04] Alltså att det inte lika viktigt att nå ut längre, det är viktigare att få betalande användare? Mer affärsorienterat, eller? Ja, så skulle man ju kunna säga, och där kan man ju då hävda till exempel att allt fler tidningar tar betalt av sina läsare, det är klart att då minskar du räckvidden.
[07:04 – 07:26] Så skulle man ju absolut kunna göra en snäll tolkning av det här. Men samtidigt så är ju, i min värld så har jag alltid varit väldigt kritisk till årvästmätningarna därför att de egentligen inte mäter någonting annat än varumärkeskännedom. Alltså att man frågar då mediekonsumenter, har du läst det här mediet under den senaste perioden man då mäter?
[07:26 – 07:42] Så att de varumärken som har hög igenkänning får ju högre siffror här förstås. Så det är väldigt svårt för en ny tidning att slå sig in här till exempel eftersom man inte är ett känt varumärke. Och med den logiken då så borde ju räckvidden vara väldigt hög även för Aftonbladet.
[07:42 – 08:01] Och jag tycker ändå att man kan med trovärdighet säga att vi håller på att gå in i någon sorts inbromsning för kvällspressen och kanske även för dagspressen. Det är liksom någon sorts tak för hur många man kan nå. Och om man då tänker Aftonblad som når nästan 4 miljoner, ja men det är kanske rimligt där.
[08:01 – 08:23] En genomsnittlig veckodag så är det det man når som det största mediet i Sverige. Det här 4 miljoner, det är svårt att toppa det. Ja, och tak är meningen då att de kommer hålla sig där eller att du menar att det är någon slags topp där det vänder ner nu? Ja, jag tror i alla fall att det är en plateau och sen om det vänder ner eller inte det beror väl lite på vad man väljer för strategier.
[08:23 – 08:40] Om man vill då fortsätta ha den här betalvägstrategin som kanske gör att man tappar läsare men ökar eller behåller intäkter då för de som faktiskt besökssajten betalar. För man ska ju komma ihåg att Orvesto-mätningen är ju från början ett redskap för annonsörer att få veta om de får pang för pengarna.
[08:40 – 08:57] Hur många då är jag för den här pengen som jag lägger på den här tidningen? Har de några läsare, hur många är de? Och i Orvesto under de här siffrorna som vi sitter och slänger oss med här så finns det ju väldigt mycket följdfrågor. Alltså både demografi och intressen och så vidare.
[08:57 – 09:17] Så att det här är ju ett redskap för annonsmarknaden eller har varit det i alla fall men också då för oss som bevakar branschen att förstå vart riktningen går och liksom följa läsarutvecklingen. För det är ju inte så enkelt att den här bara säger någonting om antalet läsare utan den säger någonting om en längre trend för de här tidningarna.
[09:17 – 09:35] Och ett exempel på det är ju Dagens Industri som ju ökat otroligt mycket digitalt. Det syns ju också då på deras räckviddstal här att de där de har en väldigt stark utveckling. Den här senaste mätningen ökar både digitala och totalprenumeranter.
[09:35 – 09:55] Och de har ju enligt den här mätningen då fler läsare än vad Expressen har. Det tycker jag är ju väldigt intressant på i print tidningen. Vem trodde det för tio år sedan att det skulle vara omvända roller? Lilla bransch tidningen Dagens Industri men de har en större räckvidd för sin print tidning än Expressen har idag.
[09:55 – 10:15] Intressant också mediekompaniet är väl någon slags sammanslutning av en massa olika lokala mediehus. Bonnier, News Local, NTM, Gota Media, NVT och Stampen också. Där ser man ju också en ganska oerhörande negativ trend då för de lokala dagstidningarna.
[10:15 – 10:33] Där man förvisso då ökar sina digitala prenumerationer men på ganska blygsamma nivåer. Man har ju inte gått förbi de print prenumerationerna som ju är långsamt döende. Och den totala räckvidden då dyker ju också. En lång nedgående trend sedan 2016 i alla fall.
[10:33 – 10:53] Och mediekompaniets titlar det är ju speciellt. De är ju den enda dagstidningsdelen av årsvästmätningen där räckvidden med print är högre än räckvidden digitalt. Så här finns ju en otrolig potential eller resa eller utmaning lite beroende på vad man väljer för ord.
[10:53 – 11:10] Var för de här tidningarna om man då ska ställa om. Sen så tänkte jag också bara lyfta en som överraskar. Det är ju Svenska Dagbladet som ju har haft en otroligt positiv utveckling digitalt de senaste åren. Från 2000 och framåt så har man ju ökat mätning för mätning.
[11:10 – 11:29] Det trots då att man är en betalvägg. Så att det inte så att en betalvägg nödvändigtvis är dåligt för räckvidsaffären. Utan tvärtom kan gå hand i hand här. Når 700 000 läsare digitalt. Det var ju inte så länge sen som du deklarerade att du bytte prenumeration.
[11:29 – 11:46] Att du lämnade Dagens Nyheter till Svenska Dagbladet. Stämmer. Som en anekdot som vi drog här och höll oss fast i i något avsnitt. Men jag tänker bara på den här senaste. Har du hängt med i den podden här om Stenbäckfamiljen? Ja, jag har bötligst älskat två avsnitt.
[11:46 – 12:03] Det är en otroligt stark podd. Ja, vad händer? Alltså jag är så förvånad över Svenska Dagbladets utveckling. Det var inte länge sen vi satt den här podden. Om det var någon som skulle försvinna så var det ju Svenska Dagbladet. Det har ju också varit branschsnacket i decennier.
[12:03 – 12:21] Att av alla som ska försvinna så kommer ju svenskan ryka först. Men innehållsmässigt, traditionellt har de ju verkligen lyft sig. Och blivit en spännande produkt på så många plan. Den här Blenda-satsningen då som är en poddsatsning. Där dokumentären i 6 eller 7 delar om Stenbäcksfamiljen.
[12:21 – 12:38] Är det senaste. Verkar ju dels ha gått svinbra men den är ju exceptionell. Den kommer vinna, om inte den vinner stora journalistpriset. Så kommer jag äta upp, jag vet inte. Du får välja vad jag ska äta upp i månaden. Vilket journalistpris? Årets berättare eller?
[12:38 – 12:54] Årets berättare eller årets röst. Jag tror årets berättare. Men något måste man ju spänna bågen här tidigt på året. Ja, det får man säga. Det är en journalistisk bragg. Men i ärhetens namn, jag har ju också dömt ut Svenska Dagbladet många gånger.
[12:54 – 13:11] Och det har inte varit på grund av deras journalistiska innehåll som jag många gånger tycker överträffar. Dagens Nyheter, utan det är ju för att de har haft en väldigt tuff position som andra tidning på en väldigt liten och krympande marknad. Som dessutom varit väldigt stockkoncentrerad. Det är liksom på pappret en omöjlig ekvation.
[13:11 – 13:28] Och jag vet inte riktigt om det räcker med god journalistik. Men jag glädjer mig ju att de fortfarande satsar och gör så här bra grejer. Dagens Nyheter har ju försökt i många år att hitta en framgångsrik podsatsning utan att ha lyckats.
[13:28 – 13:44] Som man har rekryterat över Sveriges Radiojournalister och så vidare. Och då har man inte fått den här DN-studion att flyga. Och sen så kommer Svenska Dagbladet och gör tre pangproduktioner. Bulletin-dokumentären, Pontus Rasmusson-dokumentären och sen då den här.
[13:44 – 14:02] Och Mellecinmannen, just det ska man lägga till där också. Ja, under den här flaggen är också briljant Blenda som gör Svenska Dagbladets pionjär på, vad var det? Början av 1900-talet va? Blenda Nordström. Ester Blenda Nordström. Och det kan man också prata om. Och läs gärna den boken, den är ju fantastisk om henne och hennes gärning.
[14:02 – 14:19] Men den man framförallt ska hylla där är väl Adam Svanell va? Som ju är den som ansvaret för de här, ja flera av dem som du har nämnt här nu. Men ansvarar för Blenda-konceptet och som är också den som har skrivit manus då tillsammans med journalisten. Jan Almgren va? Just det, precis.
[14:19 – 14:38] Och sen så har produktionsbolaget Banda som ligger bakom den och många andra. Absolut. De är ju kanske bäst just nu. Ja, det är hög kvalitet där får man ju säga generellt. Och det är väl mycket tack vare att det har blivit en större bredd också av beställare nu. Det är inte bara Sveriges Radio. Så det finns ju nånting spännande där som jag tror att vi ska fördjupa oss i någon gång.
[14:38 – 15:03] Och titta på de här olika produktionsbolagen. Men det krävs en beställare ska jag säga. Det var egentligen det som jag ville fortsätta hylla Svenska Dagbladet. Men vi lämnar väl den hyllningen nu va? Ja det gör vi. Åter till Orvesto. Jag tänkte bara säga en sak till här. Och det är att på tidskriftssidan då så har det ju varit, ja ska vi säga, dödsdom är väl en mild beskrivning av hur tidskriftsbranschen har framställts.
[15:03 – 15:20] Ja, inte minst av dig. Ja, absolut. Inte bara av mig men framförallt av mig. Och här kan man ju då säga att det har hänt någonting. Och då tänkte jag ta Allas som exempel. Här har man ju tappat upplagor. Tryckta upplagorna har ju dalat år för år.
[15:20 – 15:38] Så länge som jag har en överblick i den här Orvestomätningen. Och går man längre tillbaks till mitten av 00-talet så är det ju en västanfläkt vad man når idag jämfört med då. Men nu i den senaste Orvestomätningen så har man ökat då. Två tertial i rad i den tryckta räckvidden.
[15:38 – 16:02] Det tycker jag är väldigt överraskande. Vem trodde… Jag trodde tryckta upplagorna, att den skulle öka. Ja, antalet läsare av den tryckta tidningen har ökat då. Tre tertial i rad. Det trodde jag aldrig att jag skulle få säga år 2023. De är väl också de… Man ska ju inte säga att det går bra i övrigt. Om man scrollar här i Orvestorapporten så är det ju inte några positiva siffror.
[16:02 – 16:20] Det går ju neråt på många sätt. Men det är ju några som har de här digitala satsningarna där Allas är en av dem. Där det går väldigt bra och även Elle och det finns några till, Amelie och så vidare som har försökt göra den här konverteringsresan fem. Och det har väl ofta ihop med att man kanske ibland kör lite på räckviddssatsningar.
[16:20 – 16:37] Elle kör ju sina bloggar. Det är ju ett gammalt, beprövat knep och så. Men i övrigt så är det ju väldigt mörkt för den här branschen fortfarande, får man säga. Absolut. Och de tidskrifterna är ju lite inne på den resan som dagstidningarna gjorde för 10, 20, 15 år sedan.
[16:37 – 16:57] Alltså det vill säga man är inne i ett räckviddsrejs. Och som du säger, tittar man här så ser man ju att räckvidden digitalt är högre för Amelia än den är för den tryckta tidningen Amelia. Men det är ju som du säger, man jagar ju nu annonspengar och man jagar influenserpengar och då måste man ju ha höga räckvider.
[16:57 – 17:13] Tidskrifterna har ju inte lyckats med den här förändringen som dagspressen har gjort, att man sätter upp betalväggar och tar betalt av läsarna. Man har börjat göra försök men man är ju långt efter. Så att det är väl lite det som blir spännande att följa här.
[17:13 – 17:36] För att de här stora räckvidsökningarna som man har, vad ska man med dem till ifall annonspengarna ändå inte går till tidskrifterna utan går till Google och Facebook. För det är ju så annonsmarknaden är på väg. Så då måste man ju göra den här förändringen som dagspressen har genomfört under väldigt många år, att sätta upp digitala prenumerationstjänster.
[17:36 – 17:53] Och då borde ju liksom också då även den digitala räckvidden för tidskrifterna börja plana ut här om några år. Men jag kan ändå i grunden glädjas åt att tidskrifterna sent om sidor når fler digitalt än de gör med sina printupplager.
[17:53 – 18:13] För det tog dem mer än 20 år att nå dit, men nu är de där. Olle, en rolig sak det är vad jag läste i branschpressen här i veckan. Det var Bonnier News som gick ut och berättade bara i en intervju för Dagens Media.
[18:13 – 18:37] Lite ovanligt, jag kontaktade också Bonnier News för jag tänkte att det här var någon del av pressmeddelanden, men det är det inte. Men det är ju alltså att de gör den här Spotify förnyheter som vi har pratat om i många avsnitt och i många år. Och som i alla fall jag har dömt ut då, men där vi väl kanske också konstaterat att om det ska fungera så får det vara en och samma koncern som gör det för sina titlar.
[18:37 – 18:54] Och att det har vi redan sett i Norge. Men det vi alltså fick en nyhet om nu då, det var ju att Bonnier News har gjort det i Sverige. Jag fattar inte riktigt om de har gjort det eller om de kommer göra det, men klart är det väl i alla fall att man för 199 kronor i månaden ska få tillgång till ett 40-tal titlar.
[18:54 – 19:15] Det är otroligt. Och Expressen och DN. Ja precis, alltså det är deras nyhetstitlar som jag fattade så att man får tillgång till. Nej men det intressanta är ju att DN och Expressen är ju på någon sorts framgångståg med digitala intäkter och digitala prenumeranter.
[19:15 – 19:40] Och här så ser det ju från mitt perspektiv ut som att man kanibaliserar på varandra. Ja, men det här var ju det vi pratade om i ett avsnitt för länge sedan med A-media där du sa att en koncern så kan man inte kanibalisera på varandra. Ja, det låter ju klokt, men just Expressen och DN kanske ändå kanibaliserar, utan det vi pratade om då var väl en lokal tidning, alltså huruvida Östersundsposten kanibaliserar på Sydsvenskan.
[19:40 – 19:59] Och det tror jag, det står jag nog för. Så ser det nog inte riktigt ut. Jag ska gå tillbaka och lyssna, men hur som helst så är det ju speciellt för att 199 kronor är ju lika mycket som man betalar för en DN-pronumeration. 149 kanske man betalar för den lägsta DN-pronumerationen.
[19:59 – 20:17] Men det är ju inte jättemycket pengar för väldigt mycket innehåll som sagt. Nej, men så är det. Men samtidigt är det ju ett sätt att, jag tror ändå att man adderar nya kunder på det här sättet. Tröskeln är lägre att få in nya kunder.
[20:17 – 20:39] Och kundbasen är värt väldigt mycket, om du dessutom kan öka intäkten från 149 till 199 kronor på alla befintliga kunder så är ju det en otrolig ökning i intäkter för hela koncernen. Jag är övertygad om att det här är, som han säger Alexander Lidecker i den här intervjun, det är liksom en kalkyl som de har räknat väldigt noga på.
[20:39 – 21:00] Ja, men det är ju också symptomatiskt då att vi får inga kommentarer på hur den här fördelningen ska se ut. För det är ju precis det har ju varit invändningen tidigare här. Ja, din invändning, hur intäkten ska fördelas på redaktionen. Det var ju det som du invände alldeles nyss men inte kommer ihåg att du invände om. Hur ska DN och Expressen hantera det här?
[21:00 – 21:16] Ja, precis. DN och Expressen, hur de ska hantera det, det blir en intressant fråga. Nu var det intressant igen. Ja, men det du höll på att veva dig i din okunskap om hur ett företag fungerar, det var ju hur lokaltidningarna skulle slåss om de här pengarna.
[21:16 – 21:32] Ja, det har det varit. Men vi behöver inte prata om det oss. Inte någon av oss kommer ihåg mer än att vi bråkade om något. Men vi får inte säkert mycket tydligare här men det blir intressant. Ska man ta timespent, hur ska den här kakan på 199 fördelas egentligen mellan DN och Expressen då till exempel?
[21:32 – 21:48] Ja, och i grunden så är det en ointressant diskussion eftersom det är samma ägare till alltihopa. Och då ska man komma ihåg att BNY är ju centraliserat i alla fall i den ekonomiska delen. Sedan har man ju redaktionellt gått åt andra hållet.
[21:48 – 22:05] Att man har försökt öka den lokala närvaron för att bli mer relevant journalistiskt. Men den organisatoriska delen har ju centraliserats. Vilket innebär ju att det finns ju färre starka chefredaktörer som sitter och styr och försvarar sitt kungadöme lokalt.
[22:05 – 22:24] Och så har det ju faktiskt även sett ut då på Expressen. Så att det är ju inte samma, ska vi säga, emirat av små förstendömen längre. Där man från Bonniers håll måste hålla alla nöjda och förhandla och så. Utan nu kan man i högre grad än tidigare också bestämma från toppen och sedan så genomförs det för alla.
[22:24 – 22:46] Så jag tror att den oron som du hade, jag avfärdade den då och jag avfärdar den nu. Men sedan får man ju ställa sig frågan, okej hur ska då de andra lokaltidningsägarna i Sverige möta det här? För på ett sätt så är man ju liksom inte konkurrent med någon eftersom det finns väldigt få andra tidningar på lokala orter idag.
[22:46 – 23:06] Så liksom antingen så prenumerera på Östersundsposten eller så, ja det finns ju liksom inget alternativ. Så där konkurrerar ju Bonnier egentligen inte med någon annan än om kunden, alltså göra kunden så sugen som möjligt på att läsa din tidning. Och klart att om du då får lokaltidningen och Expressen och DN så blir det ju mycket mer attraktivt.
[23:06 – 23:25] Men det måste ju, tänk er då, att de andra lokaltidningskoncernerna de få som finns kvar i Sverige ändå kommer behöva fundera på hur de kan göra sitt erbjudande mer attraktivt för att bibehålla sina läsare. Och de har ju inte samma muskler här med en stor och etablerad och välkänd lokaltidning.
[23:25 – 23:46] Nationella tidningar menar jag, i Expressen och Dagens Nyheter. Så det tycker jag är kanske den mer intressanta delen, att det här skulle hända var ju ofrånkomligt. Det konstaterar ju du och jag, även om vi kanske var oens om detaljer. Men nu är vi där, det vill säga varför har vi sett den här centraliseringen, konsolideringen på den svenska dagstidningsmarknaden?
[23:46 – 24:04] Jo, därför att man vill ha skalfördelar och liksom då vinna nya kunder. Men nu är ju frågan hur ska de andra koncernerna svara på det här? Det tänker jag blir det som blir intressantast att följa framåt. Ja verkligen, och givet det då så tycker jag att det är lite märkligt att det slås så lite på trumman, även från Bonniers håll.
[24:04 – 24:26] Och kanske lite tyst också från Kibstedts håll till exempel här. Men ja, vi följer den här frågan såklart. Det blir ju superspännande. En annan kortis är ju den här melloskandalen som vi har gjort ett nummer av i flera år.
[24:26 – 24:46] Vi har ju alltså gjort också ett nummer av någonting som jag tror är ganska obegripligt för de flesta. Varför SVT förbjuder artister från att göra kommersiella samarbeten? Vilket kanske har varit en särskilt stor fråga fram tills då Melodifestivalen också börjar inkludera allt fler influencers.
[24:46 – 25:03] Men på senare tid såklart också artister som bara använder sociala medier och kan få lite extra pengar med olika samarbeten. Men i år då så blev ju lite uppspelt det här när vi såg att artisten Teos, Teo Haraldsson, la ut ett samarbete med Samsung. Och det var ju inte ett litet.
[25:03 – 25:21] De köpte ju den här startsidan, det kanske sker lite utifrån målgrupp och sådär. På TikTok, precis. Precis, de köpte ju startvignetten och den videon då som alltså Teos gjorde tillsammans med Samsung fick ju miljontals visningar. Och skedde ju dagarna fram till och under Melodifestivalen.
[25:21 – 25:38] Och det var ju ett sånt uppenbart och flagrant övertramt då av den här regeln av att man inte får göra olika kommersiella samarbeten i anslutning till sitt framtida Melodifestivalen. Men så visade det sig att SVT har ändrat sina regler i tystnad när vi skulle göra ett nummer av allt det här.
[25:38 – 25:57] Och de säger, både till oss och till en rad olika medier som har jagat dem, givetvis eftersom att Mediepodden var först att rapportera om det här i olika andra sociala medier. Där man då säger att man får inte göra reklam när man kopplar sin medverkan i Melodifestivalen till produkten i annonsen.
[25:57 – 26:16] Däremot får de tävlande själva göra reklam så länge den ej är kopplad till tävlingen. Och jag frågade också när det här ändrades men det visste inte då Anders Vistbacka som är SVTs projektledare för Melodifestivalen. Och ja, det var hårdare förr helt enkelt då. Det här var väl lite förvånande ändå.
[26:16 – 26:37] Ja, det kanske var förvånande. Jag menar du och jag hade ju hoppats på att vi hade hittat en ny skandal och att vi kunde få Teos utslängd från årets mello. Men på SVT är det ju också ofrånkomligt. Alltså ska man ha artister som är relevanta, det vill säga har sin målgrupp i sociala medier, då får man nog acceptera den här sortens samarbeten.
[26:37 – 26:53] Men historien är ju liksom att både Pirelli och Anna Boock tror jag, eller åtminstone Pirelli, blev ju utslängd från mello för att de hade gjort ett övertram tidigare. Så tidigare har ju Sveriges television varit extremt hårda, nästan löjligt hårda.
[26:53 – 27:10] Loa Falkman fick ju inte syna svar i nyårsringen eller någonting för att han gjorde Ica-reklam och sådär. Vi har väl tyckt att Sveriges television har liksom inte kunnat gå med sin tid, utan man har haft väldigt svårt att hantera det nya medielandskapet, eller liksom att interagera med det.
[27:10 – 27:35] Men okej, nu finns det en ny strategi. Den känns väl på ett sätt mer uppdaterad än den har gjort på länge. Så att på det sättet är det inte överraskande. Det är det verkligen inte. Någonting annat som inte heller är så förvånande är att Elon Musk har fortsatt att, ja nu skulle jag nog kalla det missbruka sin Twitterplattform.
[27:35 – 27:51] Om vi ska uppdatera de små korta händelserna så skulle jag säga att det här har varit lite av en vändpunkt för mig i min syn på Elon Musk och Twitter. Där jag kanske varit mer liberal tidigare. Men då har det alltså kommit rapporter som jag kanske inte gav så mycket för till den början.
[27:51 – 28:16] Av att Elon Musk har haft något möte där han har flugit ner till Twitters huvudkontor och kritiserat Twitter för att han med hans stora följareantal inte haft större räckvidd på sina tweets. Och då så hade någon anställd utvecklare där tittat på den algoritm som finns och sett att nej men du är inte lika populär just nu så är du nere på, jag kommer inte ihåg vad det var, säg att det var en 10 på skala 1 till 100.
[28:16 – 28:37] Och då fick den här utvecklarna sparken och så sa han till nya utvecklare att se till att jag får räckvidd. Och den här rapporten kom då typ en dag innan jag loggade in på Twitter och såg att överst på min Twitterkira, de har också tagit bort alla andra appar som man måste använda på Twitter, så är det 5 Elon Musk tweets.
[28:37 – 28:54] Och han är skämtsam i tonen själv kring det här, alltså att han på något sätt tvingat sig till räckvidd i den här algoritmen. Men det här är ju diktatorfasoner och helt plötsligt så framstår den här ganska fåniga storyn som alltså sann och Elon Musk som en diktator.
[28:54 – 29:14] Jag såg ju ditt sms om det men är du överraskad? Ja och det smset jag skickade var faktiskt från någon annan som skickade, han hade sen den, jag tror det är mitten på december så redovisar Twitter visningar, hur många visningar varje tweet får och då hade han hämtat hem data på alla Elon Musk tweets och gjort ett diagram.
[29:14 – 29:45] Och det var det jag skickade till dig här då, där man ser hur räckvidden har gått ner och helt plötsligt nu då så spikar den rakt upp i taket här på sista tiden när Elon Musk då har skruvat i sina algoritmer. Det är ju ingen mänsklig rättighet att få sina tweets visade, alltså Twitter och alla andra sociala medier bygger ju på en algoritm som väljer ut vad som ska visas och sen om det är en utvecklare eller ägare som bestämmer vad som ska visas, det förstår man väl att det finns ett intresse bakom de idéerna?
[29:45 – 30:05] Jo men det menar jag, min poäng här är att han framstår i megaloman, han är ju storhetsvansinne, det är ju en människa som verkar tappa totalt greppet, alltså av alla saker att göra, att gå in och skruva upp sig själv. Fast det här är ju inte det enda han har gjort och jag måste ju säga, jag trodde ju att Twitter skulle bli sämre av till och med att Elon Musk kom in som ägare.
[30:05 – 30:35] Jag tycker, jag hatar ju Twitter och är där jättemycket men jag tycker att den har blivit bättre, just det där som du säger till exempel att man kan se hur stor räckvidden tweet har, otroligt användbart att kunna bedöma, är det här någonting jag ska bry mig om eller inte? Jag vet inte, jag tycker… Oväntat att vi skulle ha två olika vändpunkter i det här, helt ombytta roller, jag menar det är som att vi gått om lott hela tiden, snart är det jag som kommer hylla Twitter, jag älskar att de har stängt ner alla oppi och alltihopa och säger att det här var kanon med en diktatur.
[30:35 – 31:00] Diktaturdelen köper jag inte och om jag skulle köpa den så skulle jag inte stå bakom den, men produkten som helhet tycker jag har blivit bättre, så klart det du beskriver här är ju liksom löjligt, men samtidigt också det är så här on brand och bra PR för Twitter och för Elon Musk. Han måste ju framstå som lite megaloman och galen, om han skulle framstå som normal och vanlig och som en sund medieägare, då skulle ju hela det här förlora sin…
[31:00 – 31:19] Då skulle han vara Jeff Bezos. Ja, exakt, astråkig. Okej, det var den sista korten som jag hade, vi stänger väl den här butiken och får se vad vi gräver fram till nästa vecka. Om man vill stötta oss så gör man det på Patreon.com mediepodden, gör det, man kan också swisha och då swishar man till.
[31:19 – 31:33] 123 622 0271 och så märker man upp det med mediepodden. Tack för den här veckan, nu ska jag ut i skidbacken. Bye bye!