Emanuel har kommit över Eleven labs nya svenska ljud-AI och Olle är chockad. Vi pratar om vilka möjligheter det här nu skapar i Sverige. Vems röster och vems innehåll kommer regera i framtiden? Vilka journalistjobb försvinner och vilka radiokanaler kan överleva? Vi pratar om ljudböcker, Spotify, Sveriges radio och Folke Waxin. Vad överlever i ett överflöd av ljud?

Och så pratar vi om tv4:s sparpaket, om Sista måltiden och Agenda-bråket, om Kristallenvinnarna och utebliven Bianca-effekt och Kajsa Ekis Ekmans nya internet-magasin.

Betala för dig på patreon.com/mediepodden

<iframe title=”Libsyn Player” style=”border: none” src=”//html5-player.libsyn.com/embed/episode/id/27901491/height/90/theme/custom/thumbnail/yes/direction/forward/render-playlist/no/custom-color/87A93A/” height=”90″ width=”100%” scrolling=”no” allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen oallowfullscreen msallowfullscreen></iframe>

 

Transkriberad:

För en produkt som är så snabb, är det inte helt otroligt?
Jo, det är otroligt. Jag är djupt oroad vad du ska hitta på med det här.
Jaha, Olle, hur är läget?
Det är bra. Späckad medievecka. Hur är det med dig?
Jo, tack. Det är bra. Du sa här innan att du ville säga något, så jag är lite spänd på vad det är.
Emanuel, du är ju en otrolig poddare. Jag kan inte fatta att jag har äran att få göra den här podden med dig.
Det är något jag berättar för alla mina vänner och ja, det gör mig bara lycklig. Jag ville att du skulle veta det, Emanuel.
Det där är sånt fake news alltså, det är ju skamligt.
– Är det otroligt eller? – Det är otroligt.
Det här är alltså Olle Lidbom AI-versionen.
Och alla som känner mig vet ju att jag aldrig skulle uttrycka mig på sånt där trevligt sätt.
– Allra mus mot dig, Emanuel. – Ja, verkligen.
Det här är ju Eleven Labs som ju har funnits en tid.
Jag skickade en länk till dig för flera månader sen.
Men då kunde de bara ta text till tal på engelska.
Man kunde ladda upp ett röstprov.
Man skrev vilken text som helst och läste det på engelska.
Det var kul.
Men nu i veckan så kom en svensk uppdatering.
Så nu kan jag skriva in vilken text som helst.
Och så tog jag din mic från förra poddavsnittet.
Din isolerade mic.
Och så laddade jag upp den.
Och på tio sekunder var den klar.
Och så skrev jag den här fantastiska texten ”Din kärleksförklaring” som du egentligen,
ja, kanske inte vågat säga men känt ju alla gånger, alla tider, laddade upp den här.
Och fick det här resultatet.
Alltså för en produkt som är så snabb, är det inte helt otroligt eller?
Jo, det är otroligt och jag är ju djupt oroad nu, Manu, vad du ska hitta på med det här.
Kommer du ringa runt nu till svenska medieskeper och spela upp min röst
när jag har bedrivit min stora tacksamhet i deras insats.
När jag försöker övertala dem att älska mig, de olika mediecheferna.
Nej men, absolut.
Det kan man ju prata om och man kan vara orolig generellt för deepfakes i röstväg.
Och det här var ju deras lite variant.
De har en, jag vet inte vad de kallar den, någon slags pro-variant.
Och jag köpte Access till den, där man laddar upp en större urval av din röst då till exempel.
Men det tog tre, fyra veckor att skapa en helt perfekt sådan version där.
Man kan dra i olika reglage.
Hörde du hur den trevade lite efter orden också i den här sägningen?
Och hur man kan få det mer uttryckligt på olika sätt.
Det har blivit så himla till mig när jag satt och mixtrade med det här.
Och det just nu finns på svenska.
Det har funnits på engelska.
Vi är så nära nu ett slags genombrott för de här formaten.
Där det går att göra det riktigt, riktigt bra.
Jag tänker direkt på massa omvändningsområden.
Vi använder ju en tid där vi transkriberar våran podd till text.
Det får ju alla patrons textformat.
Jag tror det går ut något automatiskt mail.
Gör inte det får ni säga till.
Det ligger på mediepodden.se i alla fall, våra poddar i textformat.
Men det här innebär ju också att du och jag som är ganska textdrivna i allmänhet
skulle ju lätt kunna göra korta poddavsnitt av alla våra texter ju.
Som skulle vara liksom helt bra och dugliga att lyssna på.
Men ännu mer så tänker jag på alla de här smarta högtalarna i Hemnet.
Har du någon sån?
Nej, jag har inte det.
Nej, men vi har ett gäng sådana här Google Home eller Nest Hub eller vad det heter.
Och min känsla de senaste året har ju bara varit att de blir dummare och dummare.
Att de liksom är lomhörda och kan inte svara på någonting.
Det har hänt förvånansvärt lite.
Men i veckan så läckte ett mail, läste jag här om hur Google nu förberedde sig på att liksom avancera i det här området.
Och helt enkelt göra de här högtalarna, ja liknande, chatty kapitelfast för ljud.
Så att det blir ett riktigt värde.
Kan vi bara kombinera de här två sakerna så kan man verkligen föreställa sig hur det förändrar förutsättningarna för journalistik.
Vi har ju pratat om det tidigare, det var väl i förra avsnittet.
Om vi pratar om hur viktigt det blir med text, ska man tillgängliggöra sin journalistik för de här chatbotten?
Är det det sättet vi kommer förvänta oss att folk kommer ta till sig information för?
Men ännu mer här.
Om man sitter hemma och har en specifik fråga om ett aktuellt ändelse,
vad är det senaste i, vad vet jag, koranbränning?
Frågan, hur uppfattas det i RA-världen?
Då kommer man kunna få en kondenserad svar, ett journalistiskt svar då förhoppningsvis också.
Av dig?
Ja, till exempel av mig.
Är det inte helt otroligt eller?
Jo men det är så vi tror hela svenska folket skulle ju älska varje dag att få nyheter serverade därifrån.
Immanuel Krasiens kött, hemisigt hem.
Eller en kärleksfull Olle Lidbom.
Din fru kanske skulle älska det.
Kan du inte läsa upp en kärleksfyllning till mig idag igen från min make?
Och så får de det, det som ordet du kanske inte säger tillräckligt ofta.
Absolut. Som ensamheten kommer ju…
Den upplevda ensamheten kommer i alla fall kunna elimineras.
Du kan gå och prata i ditt hem och så har du Emanuel Karlsson som svarar tillbaka.
Med kärleksfulla eller argsinta svar, lite beroende på hur man drar i reglagen.
Det ställer ju fantasin på ända här. Det är oändliga möjligheter.
Det blir spännande att se hur det här kommer att påverka mediegrannskap.
Jag kan inte riktigt förutse det.
Det vi har pratat om tidigare är att det här vi pratar om nu-
-är produktionsdelen av journalistiken.
Alltså hur man producerar innehåll.
Sen så med ljud och bild också för all del.
Det handlar för mig i alla fall om distributionen av innehållet.
Men mitt problem som mediekonsument är att AI inte kommer frigöra mer tid i mitt liv.
Jag kommer inte att ha mer tid att konsumera mer innehåll eller journalistik.
Jag har fortfarande 24 timmar om dygnet att lägga på mediekonsumtion och lite annat.
Det tänker jag kommer att vara den begränsande faktorn-
-i hur AI-utvecklingen påverkar mediebranschen.
Hur kommer vi mediekonsumenter att spendera vår tid i ett utbud som kommer att explodera?
Det är det du beskriver här.
Man kan producera en text eller ett nyhetsinslag om koranberämningarna-
-och hur de tas emot i Mellanöstern och distribuera det i text, bild eller röst.
Explosionen av innehåll kommer att vara enorm.
Men hur ska vi mediekonsumenter hinna med att konsumera allt det där?
Det är en jättefruffråga att besvara för alla som producerar.
Men handlar det inte väldigt mycket om egentligen samma sak som det alltid har varit om att vilken relation man har till olika aktörer.
Att det kommer bli väldigt avgörande vilken relation man bygger upp.
Traditionella medier lever ju väldigt mycket på en gammal och långtrogen relation som många haft från papperstidningen eller traditionella radion och framåt.
Och det vi har sett den senaste tiden är ju en massa influencers som kommit in och man har fått en relation.
Och individuella journalister för all del också som har fått relation.
Det är det som kommer vara avgörande vem man kommer efterfråga.
För det är ju som du säger, allt innehåll nu blir så mycket mer tillgängligt.
Och i alla format, både i text, bild och ljud, vad det nu kan vara för någonting.
Så kommer det ju koka ner till att vem tänker jag på?
Om jag nu undrar någonting, vem är det jag kommer söka mig till?
Och det där blir ju speciellt också för hur medierna ska tänka på hur vi bygger upp den där relationen.
Alltså Sveriges Radio då som har sån, till exempel om vi ska prata om ljud nu då, har ju sån otrolig stark relation till sin publik såklart.
Och individuellt lokalstationerna, där kan det ju vara vissa personer som har en stark relation till.
Och på P1 så kanske det är, eller på Ekot kanske det är Folke Vaccins röst.
som man kommer på något sätt betala honom för att han ska leva för evigt.
Och så kommer man få alla nyheter i folkets röst just för att det är en relation,
det blir en slags ljudsignatur som bygger relation till varumärket Sveriges Radio.
Är det inte den vägen som det kommer vandra eller?
Ja men dels det, jag tänker också på den andra starka utvecklingen på medieområdet
Det handlar också om en algoritm.
Vem algoritmen kommer att välja i mycket hög grad?
Sortera och prioritera och värdera innehållet.
Det betyder också att den som sitter och styr algoritmen som har receptet
också kommer att få en mycket större makt över hur vi medelkonsumenter konsumerar.
I ett drömscenario, eller i alla fall ur ett journalistiskt perspektiv,
så är drömscenariot att man kan få en mycket större makt
-eller i alla fall ur ett journalistiskt perspektiv, så är drömscenariot att det kvalificerade innehållet-
-med gamla varumärken, stark trovärdighet och det du beskriver, kommer att vara väldigt viktigt.
Men jag ser snarare att utveckling går åt andra hållet.
Att algoritmerna styr allt högre hur vi medelkonsumenter hittar och konsumerar innehåll.
TikTok är ju på något sätt kronan på verket, so far i alla fall.
Jag är övertygad om att allt det som de har gjort för att skapa en otroligt suggestiv och vaneframkallande algoritm,
det är bara föraningen om vad som kommer därnäst.
Och då tappar hela idén om varumärket och plattformen som Mediehus har.
Det kommer att tappa i betydelse om jag får rätt i den förutsägelsen.
Ja, Medius blir väl mer som TikTok-konton är på TikTok, kan man ju tänka sig.
De blir en av flera leverantörer i det här stora nätverket och får kämpa kanske på ett annat sätt.
Man kommer inte automatiskt gå till deras app.
Det är ju en kamp som Sveriges Radio har börjat reda med, att de släpper små teasers.
Vi pratade om den tidigare på Spotify.
Alltså att en P3-dokumentär, då får man inte hela den dokumentären på Spotify, utan man får en teaser.
så rekommenderar de att man ska gå in i Sveriges Radio.
Det är någon slags märkligt krig mot det oundvikliga,
kan jag själv personligen tycka.
Men det här hör ju ihop också lite med det som vi pratade om
inte i mediepodden, som handlade om ett case som vi läste,
jag tror det var i Detroit, som hade använt en sån här gammal kundtjänst,
eller gammal och gammal, jag tror att den hette Zendesk,
som gör en sån här kundtjänstapp.
Använder ni den kanske på ditt jobb, Olle?
Nej, vi har inte så mycket direkta konsumentkontakt,
Men jag har använt den och det är en dansk bolag, väldigt populärt.
Enkelt använda, många företag i hela världen använder den.
Ja, och den bygger på att det automatiseras väldigt mycket kundtjänstfrågor.
Och det är viktigt för stora bolag med mycket kundkontakt och sådär.
Men det här mediehuset hade använt det för att göra en annan typ av journalistik
där kunderna kom med specifika frågor.
Och så kunde systemet automatisera nyheter eller personliggöra nyheter
utifrån den specifika frågan.
Och fanns det inte ett svar så kunde man få kontakt med en journalist.
Och så kunde det bli en slags interaktion.
En slags motsvarande kundtjänst-interaktion, fast det är journalistik.
Vi diskuterade här lite fram och tillbaka.
Vad är det här verkligen bra för journalistiken?
Är det journalistikens?
Vad säger det om framtiden?
Men jag tänkte på det utifrån det här också.
Att det är väldigt likt den här AI-styrda, smarta högtalar-journalistiken också.
Det är folk som kanske ställer specifika frågor.
De vill ha ett skräddarsytt flöde ungefär.
Vad kan vara intressant för mig?
Och så är det en A helt enkelt som försöker räkna fram vad som kan vara relevant och intressant för mig.
Ja, precis. Och det där är ju en väldigt, hur ska vi säga, nästan kundorienterad ”new management”-idé
som var journalistiken, att man ska vara i allmänhetens tjänst och kunna svara på deras frågor.
Och det är ju förstås en uppgift som journalistiken har, men en annan uppgift är ju
Inte bara att ge folk vad de vill ha, utan att ge folk vad de inte visste.
Det vill säga att avslöja saker som inte var tänkta att avslöja.
Saker som folk döljer, saker som folk inte vet.
Det tyckte jag var lite sorgligt med det här Zendeskexemplet som du pratar om.
Man kommer väldigt långt ifrån det som jag tycker är journalistikens unika position.
att man har en uppgift att inte bara informera utan att även granska och ta en tredje position i ett samhälle.
Men det du beskriver här är också en walkover från det offentliga.
I den här artikeln som du mejlade så var ett exempel en fråga som jag tycker att kommunen kunde svara på.
Istället så vänder man sig till tidningen.
Helt enkelt därför att kommunen inte har den sortens informatörer som kommer med sådana svar.
Jag blev lite beklämd av det, helt enkelt.
Då kan man ju tänka att du borde ha blivit beklämd av att bläddra i vilken lokaltidning som helst.
Jag skulle nästan säga att 90 procent handlar om olika pressmeddelande eller kommunmeddelanden.
Väldigt lite om egen granskande journalistik. Den är för dyr oftast för mediehus.
Men vi behöver inte snöa in på det.
Jag bara tänker att det här sätter fingret lite på den här kundtjänstorienterade journalistiken
som säkert kommer att bli tydligare när man själv kan välja att ge mig mer information om det här.
Men med det sagt så tror jag också att det finns ett sug hos allmänheten att ha de här lägrelderna.
Det vill säga att man ska ha någorlunda gemensamma uppfattningar,
alltså ha saker att prata om när man möter människor i sitt kvarter eller i sitt arbetsliv eller vad som helst.
Så där det liksom inte bara funkar att berätta ”det här var intressant för mig i min lilla bubbla”
utan man behöver ha några andra sådana lägrelder.
Och det där tror jag, apropå algoritmer, kommer behöva ta höjd för.
Och jag tror till exempel att TikToks algoritm försöker till viss del ta höjd
för att man ser att det finns ett värde också att skapa vissa lägrelder.
Men jag tänkte att vi kan gå vidare.
Har en annan grej där.
Jag vet inte om du har sett det, vi nämnde den i slutet av den förra podden också.
Men Spotifys AI-DJ som har nu funnits i USA en tid, men har kommit till Sverige.
Gud vad du pratar om det.
Jag tror att du har betalt för att prata om det.
Det känns som att du pratar om den varje gång vi är i mediepodden.
– Är det så? – Har du betalt?
Nej, lika lite som du har för ”ej, våra”.
Men har du testat den?
Nej, jag har fortfarande inte testat den. Det frågar jag också varje gång.
Ja, vad bra.
Men om du tar upp din telefon och går in på Spotify…
Jag går in här på Spotify.
Och så längst upp där så står det musik under typ ”godag”
eller vad det nu står längst upp på din telefon.
Ja.
Och där finns det en stor blå fyrkant med en grön ring.
Mm.
– Hej, hur mår du? Jag är din DJ-ex.
– Trevligt att du är här.
– Jag vet vad du lyssnar på.
– Så jag kommer att vara här varje dag.
– Spela de artister du har i rotation.
– Gå tillbaka till din historia för sånger du älskade.
– Jag är alltid på väg att se ut för nya saker också.
– Bara för att dra ner dina gränser lite.
– Jag kommer tillbaka varje gång jag ska sänka viben.
– Okej, det är bra.
– Okej, principen här då det är alltså att det är en automatiserad röst som fungerar som en AI DJ.
Det här har ju fått visst surr, framförallt i USA.
Det är ju under all kritik att det inte har kommit på svenska än.
Men kan man väl tänka att kommersiell skvalmusikradio har en del att tänka på?
Vad tänker du?
Ja, kanske.
Jag är lite osäker på vad kommersiell radio har för roll.
För en sak man inte får här är lägerhälsbeteendet.
att också den otroliga enkelheten i att kliva in i bilen och slå på radioknappen.
Och att känna att du liksom…
Jag tror många lyssnar på radio för att man känner sig som att man är en del av någonting större.
Man är inte ensam.
Och det har inte bara att göra med musiken utan också känslan av att
det finns andra som också lyssnar på den här musiken samtidigt som mig.
Det går ju förlorat här.
Men därmed inte så här… Jag dömer inte ut det men jag tänker att för kommersiell radio så
Billyssnandet är ju otroligt viktigt, inte minst i USA, men även i Sverige.
Ja, du behöver inte döma eller hylla det här.
Och du har ju en poäng i det där, det går ju tillbaka till det vi pratade om tidigare med lägerälder.
Det som AI-degen gör då, det är att den har koll på såklart all din musik som du har lyssnat på genom åren,
om du har haft ett Spotify-konto,
blandar det du lyssnade på sommaren 2015
med då nytt och spännande som du kanske kan gilla.
Men det är ju absolut en poäng, även om den nu skulle mixa upp också.
Det här är det som är hett i Sverige just nu, så är det ju inte den här lägerhältet.
Det är bara spännande att tänka att så kanske det är då att det är kommersiells radios största grej att de har lägerhälten.
Men skulle de då också bara kunna ta bort alla de här nissarna som sitter däremellan och ersätta det med en AI-DJ?
I och för sig, men samtidigt när man tänker på svenska radiostationer,
det är tre personer som sitter i en studio och sänder morgonradio.
Det är ingen jättekostnad.
Det är fortfarande ganska billigt och du får ansikten som du kan använda i marknadsföringen.
Många gånger har man också personer som är kända utanför radion,
kanske i tv eller på andra platser, som drar in lyssnare.
Så det finns mycket i det här som inte är kostnader för radiotalanterna,
som är problemet för de stora radionätverken.
Utan det är ju intäkterna.
Att lyssnandet minskar och att annonsintäkterna därmed minskar.
Så jag är inte så säker på att det kommer konkurrera ut där.
Men fortsätt, du kanske har haft en mer kreativ take på det där än jag.
Ja, jag tycker det är intressant.
Man kan ju tänka att hålla med dig under det här med ansiktet.
Jag tror att folk vill känna att det är en riktig person.
Det är viktigt att man kan visualisera att det finns en person där bakom
som pratar. Det tror jag är en ganska viktig sak.
Man skulle kunna tänka att de här profilerna som man har,
de som jobbar hela morgonen och som har upparbetade profiler för kanalen,
deras röster skulle man kunna klona så att de också höll igång snacket under hela eftermiddagen.
Det är egentligen bara ett totalt meningslöst tugg som de här kommersiella stationerna har.
Och det kanske skulle kunna passera.
Men jag är inte säker, jag tror att människor generellt tycker om att bli lurade,
men de tycker inte om när de kommer på sig själv att vara lurade.
Det vill säga att man tycker om när man får en bättre produkt eller känner att det skapar ett värde.
Men när man kommer på att det är någonting skevt bakom, det är en algoritm som har tagit fram som vet för mycket om mig,
då blir det en negativ upplevelse istället. Så det är en fin balansgång.
Men det tar mig då till nästa del som är inne i din hemmaarena.
Och du jobbar ju på Norstedts som ju ägs av ett ljudboksföretag, Storytel.
Och det kom en nyhet här som också berör Spotify om att någon hade upptäckt att Spotify sökt patent för en text till AI bot.
Alltså som ska göra om då text till röst.
Och Spotify gav sig in i ljudbokssegmentet redan förra året, i alla fall på den engelska marknaden.
Jag tror att de har 300 000 ljudböcker eller böcker då på engelska som de tillgängliggör för den amerikanska, ja engelsktalande marknad.
Jag tror inte att det finns något i Sverige va?
Det finns lite grann, men Spotify betalar ju otroligt dåligt.
Ja, och det är ju också att man får betala, det kanske är det som är skillnaden då, för jag vet inte hur det ser ut i Sverige, men i den engelska marknaden så betalar man per ljudbok.
Det ingår inte i premiumabonnementet.
Men det hör ju ihop då med det som ni pratar om, för att de ska göra det här innebär ju såklart att de ser uppenbarligen att det är ett lukrativt område,
då är det många som har sett att de skulle kunna skala där om de bara kunde köpa licenser på texten
och så kunde de göra om det till en AI-röst som läste in.
Och det är ju vad Storytel väl har gjort med era böcker till exempel.
Berätta om det där.
Ja, Storytel lanserade i somras en AI-uppläsningsfunktion i appen.
Och jag tror att det är fyra eller fem engelska böcker,
jag tror en är Hans och Greta, så det är liksom inte levande författare,
som upplåter sina verk.
Sen har man en vanlig människoinläsare
och sen har man fyra eller fem röster att välja mellan.
Det är lite olika temperatur på de här.
De bygger rösterna allihopa på
personer som jobbar här på Riddla Holman på Norrstedts Storytel.
En av mina kollegor har bidragit med en av de bästa rösterna där, Henry.
-Kan du spela upp några? -Jag kan.
Så här är det, Johan Fragut, och sen så byter jag här.
Här är Daniel.
Här är min kollega.
Den klättrar turist uppsida och en porsk glatt omtutitlen.
Någon fler. Alfie Spaceways redd att vi sågd för att det svars.
As far as he was aware of Alfie Alfie har inpår i evry morning för
breakfast sins i startet.
Tänk så att tänka sig att den gäst.
Alltså, det är ganska snyggt.
Man liksom svajpar mellan olika röster så får man höra samma bok.
Text uppläsas då av en riktig människa och fyra AI-röster.
Men kommer det att komma på svenska också?
Det kommer det säkert, för Storytel använder ju Eleven Labs.
Det är deras samarbetspartner för de här inläsningarna.
Så rent tekniskt så går det ju.
Men sen är det ju så att det är författaren som äger rättigheten till verket.
Och sen, vi som förlag köper ju utgivningsrättigheten.
Att kunna få ge ut det här verket.
Men en upphovsperson har väldigt mycket att säga till om det gäller inläsare och översättning.
Man kan inte bara ta en text och översätta den eller göra en AI-läsning.
Där måste man samarbeta med författaren för att det ska funka.
Där vet jag inte riktigt om det är på gång redan i höst.
Men det är klart att det är…
Du inledde hela dagens podd med att visa hur otroligt starkt det är.
Men återigen, jag tänker att utmaningen är inte att producera så mycket ljudböcker som möjligt.
Utmaningen är för oss mediekonsumenter att hitta de bästa ljudböckerna.
Det blir nästa fråga.
Algoritmen, searchability eller discoverability i den här appen-
-eller i alla appar där man ska hitta i mängder av innehåll.
Till Spotify eller hela poddvärlden är det ett otroligt stort problem.
Det är väldigt svårt att orientera sig bland poddar.
Jag vet inte hur du gör för att hitta nya poddar.
Det är ingen skön känsla. Jag tycker inte att AI har löst det.
Spotify eller podcaster från Apple har inte jobbat med AI för att göra det lättare för mig att hitta nya poddar direkt.
Nej. Men okej, innan vi går in på det, kan vi bara stanna upp för att jag tycker att du hastar förbi det här lite väl snabbt.
För att en stor del av, till exempel era AI-inläsning, då har ni tagit licens på olika röster och så där.
Det är ju att röstskådespelare förlorar sina jobb, till exempel.
Och så kan det vara även med radiopratare då.
Men det är helt oproblematiskt.
Nu måste jag ju sätta på mig min jobbhatt här.
När jag pratar om det så kan man ju säga att
för det första, det finns inga svenska inläsningar än.
Och det är inte heller säkert att man kommer ersätta inläsningar.
Det kan ju likadant bli så att man
ökar utbudet av inläsningar.
Så antalet uppdrag för skådespelare är detsamma.
Men det är en farhåga som skådespelare, som ofta är inläsare, har framfört.
Blir det AI, så blir det en degradering av kvaliteten också.
Och också antalet jobb till skådespelare som redan har det tufft.
Så det är inte bara så enkelt att…
Den enda frågan är hur snabbt man kan ladda upp en fil till en server.
Det finns andra saker att ta hänsyn till också.
Det tänker jag kanske också, om vi ska gå tillbaka till radiofrågan, är att det kanske inte är antalet anställda som är
Bauer-medias utmaning här när de ska ta en take på AI eller AI-uppläst radio.
Utan det finns andra utmaningar som är betydligt mer komplexa som man inte löser i en handledning.
Jo, men det är ju också för att knyta an till de stora rörelserna som sker globalt.
Till exempel den strejk som sker i Hollywood hos både skådespelare och manusförfattare.
Det är ju det här det kokar ner till, att man ser sig själv fasas ut på lång sikt i alla fall.
Där man kan få kanske använda någon stor språkmodell för att få ett utkast eller en ny idé på en ny film eller en ny serie.
Och sen så hör man av sig till manusförfattare och säger ”Det här är ungefär vad vi vill göra, kan ni banka ut det?”
Och så äger man inte längre sin egen upphovsrätt, till exempel.
Eller skådespelare såklart, som också kan fasas ut i olika människor.
Det här är ju de stora rörelserna och det är intressant att det är kultursektorn och mediesektorn som…
Det blir så tydligt här att vi som ligger i riskzonen, och det snacket som har varit många år om
att minska antalet journalister på redaktioner.
Det finns väl allt som pekar på att det kommer fortsätta gå i den riktningen,
när vi kan effektivisera och använda till exempel röster på olika sätt.
Mm.
Nej, det är kloka ord, Manel. Kloka ord.
Ja.
Det var Olle, alltså inte AJ, Olle som sa.
Det kanske får avslutas, för det är inte så mycket mer man kan säga.
Det här är ju verkligheten och det är så det kommer utvecklas.
Och vi kommer fortsätta följa det och prata om det många gånger till.
Men nu ska jag aldrig mer nämna Spotify’s AI DJ i alla fall.
Nej, vi kan väl ta en paus från Spotify DJ,
Det är inte varken du eller jag som använder den särskilt mycket.
Ska vi köra en omkortis? Jag är lite nyfiken på att höra din uppföljning på det sparpaket som presenterades publikt här
sedan vi spelade in mediepodden senast.
Vad säger du för den som hörde oss förra veckan som är säkert nyfiken på att höra dig idag?
Då pratar vi om det utifrån Dagens Medias avslöjande.
Då var det en handfull tjänster och att man eventuellt skulle begränsa.
Marcus Oskarsson älskade politiska kommentatorn att han skulle synas mindre.
Men sen när det väl kom ut så var det ju betydligt större.
Det var ju hundra tjänster, så det var ju någonting helt annat än det som Dagens Media hade uppgift
på. Jag sa ju förra veckan också.
Det kan väl återkomma till att ett sådant stort sparpaket gjorde TV4 för två
Den gången blev det ingenting alls. Antalet anställda ökade snarare än minskade med 100 personer.
Min take är fortfarande samma. Det är upp till bevis här för TV4 om de kan spara kostnader genom att minska antalet anställda eller inte.
En annan sak som du engagerat dig mycket i i veckan, Olle, är ju sista måltiden.
Jag blev ombedd att skriva en analys av att Rikard Jomshoff, Sverigedemokraterna och justitieutskottets ordförande,
han tackade nej till 30 minuter i SVT, men tackade ja till podden Sista måltiden.
Som ju drivs av ett stort antal personer, varav Schank Frick är kanske den mest namnkunniga av dem, skulle man kunna drista sig till att säga det.
Ja, men kanske inte mest framträdande i podden.
Det kanske är mer Mustafa Panshiri som också debatterar frågan med Anders Holmberg.
Ett riktigt kramkalas i studiet här förra veckan.
Jag skrev om det här i Expressen Kultur.
Jag tyckte att det var en spännande fenomen.
Kanske ett väldigt tydligt tecken i tiden också på saker som du och jag har pratat om här i podden också.
att allt fler makthavare, oavsett om det är ett sportlag eller om det är ett kungahus eller en politiker,
allt fler väljer att kommunicera en egen kanal eller en bekväm kanal.
Och i det här fallet så skulle jag säga att, och det kanske inte riktigt framgick i min text,
men det blev ju också ett väldigt bra samtal i den här podden.
Det som jag tror att det Rickard Jomshoff ville säga och som både hans meningsmotståndare och fans behöver höra.
Det kom ju fram i podden på ett sätt som jag inte tror hade kommit fram i 30 minuter.
Så om man nu tänker ur hans perspektiv så var det ju ett klokt val därför att han fick mer tid att resonera om det han twittrade om.
Där var det 140 tecken, här fick han över två timmar och tre timmar kanske till och med att prata om det.
Det är intressant med Sista Måltiden också, för de har ju nästan i samband med det här gjort ett skifte.
Vi har ju pratat om dem flera gånger.
Det är ju en podd som finansieras med hjälp av Patreon.
Och de har ju varit i den absoluta toppen och dragit in enorma summor på det här.
Och när vi publicerade det så fick ju vi väldigt mycket spott och spe från det estimatet.
De har en betaltjänst via Patreon där man betalade per avsnitt.
Vi gjorde ett estimat på hur mycket de drog in per månad.
De menade att de framför allt tyckte att det var jobbigt att vi gick ut med ett estimat om att de tjänade pengar.
Hur som helst, nu har de lämnat Patreon till att gå över till någon slags egen betaltjänst, om jag fattar det rätt.
Där de tar 99 kronor i månaden.
De har lämnat den här avsnittsgrejen.
De har publicerat sex avsnitt, ibland mer, i månaden tidigare.
Men nu så kanske de fortsätter göra lika mycket, men de tar alltså en månadsavgift istället.
De har fått ganska mycket kritik i gruppen.
Där försvaret från sista måltiden har varit att
skulle vi haft förut en 20-april-avsnitt, då skulle det ha blivit 120 kronor i månaden för dig.
Eftersom vi släppt sex avsnitt i månaden.
Men nu så går vi alltså ner till 99 kronor i månaden.
Har du hängt med i den här diskussionen?
Jag har fått lite läckta skärmdumpar från den här gruppen av kritiker och deras svar.
Ja, en sak som jag inte riktigt har förstått.
Lämnar man Patreon eller ska den nya plattformen vara kompletterad?
För det kan vara svårt att konvertera alla tusentals Patreons till att byta plattform i ett bräde.
Nej, de lämnar Patreon.
Ja, intressant.
Det är ju verkligen en definitionsfråga.
Jag grävde lite i det här.
Det de använder för att ta betalt och hantera alla de här nya prenumeranterna
är en tjänst som heter Memberful. Den köptes av Patreon.
De är fortfarande kvar i Patreon-familjen, men en annan affärsmodell.
Inte heller lika transparent.
Det du och jag gör i podden här är att vi tittar på de största Patreon-kontorna
och kollar hur många följare och hur mycket de tar betalt.
På det sättet kan vi räkna fram ett estimat.
Så öppet är ju inte Memberful.
På det sättet lämnar de då vår granskning här framåt.
Vi kommer inte kunna se hur mycket pengar de drar in på andra sätt än att vi tittar på deras årsredovisningar.
Spännande är i alla fall en medievärld som det blir allt tydligare hur den fragmenteras och decentraliseras.
Jag tänkte också på det, jag såg att Kajsekiks Ekmanska startade ett nytt magasin.
Någon som har varit så djupt viss med, vilken tidning var det nu? Det var en vänster tidning som heter…
– Arbetarna var det. – Arbetarna, just det.
Nu ska hon starta en online-magasin som heter Parabol.
Det är väl också ett tecken i tiden, som vi har pratat om många år,
att det borde ha hänt tidigare, men nu händer.
Journalister som inte får, eller kanske inte tycker att det är tillräckligt lukrativt,
att publicera sig på andra plattformar skapar egna,
och hittar därmed också egna intäktsflöden som kanske är i nivån med vad man faktiskt tjänar
på de låga freelance-arvoden som man får på traditionella medieplattformar nu för tiden.
De börjar bli många kulturtidsskrifterna, eller vad man ska kalla hennes,
”siteparabol” på nätet.
Jag såg min favorit-Instagrammare, Antikvariat Frankfurt,
kalla det ”kvartalopulens konkretparabol”.
Det är trångt därute.
Men Kajsa Eksekman har ju verkligen en unik förmåga att engagera
och hitta frågor som får folk att bry sig och kanske också betala.
Så det kan nog funka väl för henne.
Och sen till sist måste vi nämna då att Kristallen-vinnarna
Där avgjordes det lite den här influencer-kampen som vi pratade om.
Det var ju fyra kategorier som lyssnarna, eller tittarna heter det väl, fick ringa in och rösta.
Och då kan man konstatera att Bianca Ingrosso inte vann i sin kategori,
utan istället var det René Nyberg.
– Oj! – Vilket jag tycker är så jäkla roligt.
– Rådskifte!
– För jag tror också att det är en påminnelse om att Bianca Ingrosso,
vi har pratat om det flera gånger, vi ser det också mycket i maktbarometen som Eda Kumin gör,
att man tittar på henne på distans och följer,
men hon konverterar inte lika starkt som många andra.
Som till exempel Joakim Lundell gjorde då,
som vann en rekordfjärde kristall.
Jag tror inte någon har vunnit lika många gånger i rad tidigare
med sitt ”Spökjakt” då, som också är en tittarring in.
Och det ska vi väl också säga, han har ju kommit upp med en biofilm
som har sågats i fotknölarna i varje tidning eller nätsajt som finns.
Det har verkligen varit ett år, och max någon enstaka två år,
för sin nya skräckfilm ”Cancelled”.
Men den har ändå slagit ut Barbie och alla andra,
och är den mest sedda svenska långfilmen på biografer i år.
Det är otroligt.
Ja, och kul för biobranschen att de har både ”Oppenheimer”, ”Barbie” och den här.
Så tre sådana enorma succéer, det är ju väldigt ovanligt till biobranschen.
Vi pratar inte så ofta om den, men den är rätt spännande.
Men den har haft det tufft både under och efter pandemin.
Så det här är ju verkligen precis vad de behöver.
Men du, jag måste bara korrigera dig där.
Du sa att Bianca Ingrosso inte konverterar, men då får man ju…
Jag vet inte, Bikaya, hennes sminkmärka, omsatte 400 miljoner förra året.
Så nog är hon bra på att konvertera sin trafik till breda pengar också.
Men kanske inte till röster i kristallen då?
Verkligen, man ska inte ta ifrån hennes star quality och allt sånt där.
Jag tror bara att det är olika typer av kändisar.
Det där kan vi fördjupa oss i någon annan gång.
Men det är en viktigt förtydlande såklart.
Nu måste vi sluta. Nu knackar folk på dörren och du ska vidare på något spännande AI-uppdrag någonstans kanske?
Antagligen. Tack så mycket för den här veckan, Olle.
Ni som lyssnar, gå in på patreon.com/mediepodden och stötta oss.
Annars ersätts vi av AIS.
Vi ses igen och hörs snart. Hej.
Hej!
*outro*