Vi gör genomgången av årets Mediebarometer som mäter tiden vi spenderar vid olika medier. Russin plockas ur den enorma rapportkakan från Nordicom, Göteborgs universitet. Vi pratar också om Medievisions rapport om betalpoddars omsättning. Kan det verkligen stämma?
Och om Breakits nya styrelse, om Netflix lösenord och mycket annat.
Patreon.Com/mediepodden
Transkribering av avsnittet
Ska man ha trovärdighet både för sitt varumärke och sitt innehåll men framförallt gentemot skattebetalaren så att vi ska ta betalt här av alla svenskar på skattesedeln.
Då måste man ju ha fler än 20% som använder tjänsten.
Så det här är ju en tickande bomb och ett jätteviktigt område för SVT att utveckla sig på.
[Musik]
Grattis på födelsedagen, Olle.
Ja, men det är ju… Ja… Tack.
Men när det här avsetts sen så är det så pass ea.
– Ja, men vad är det du fyller? Det är jämnt, är det 50? – Nej, nej, nej.
– Jag vet inte varför jag tycker det är så kul. – Nej, jag vet inte heller varför du tycker det är så kul.
– Det är som att jag positionerat mig som en yngling jämfört med dig. Jag tror det är det.
Och jag gör ju ofta en poäng av det, din ungdomliga naivitet och okunskap och erfarenhet.
Men det är fint att ni kompletterar varandra på det viset tycker jag.
Ja exakt, jag tar ju den där lite mer.
Du med ålder.
Åldermanens tunga vishet.
Ja men det var väl min present till dig då, att håna dig ytterligare en gång för din ålder.
Stort tack.
Roasted.
Men ålderdomen har ju också gett dig som sagt mycket kunskap.
Som då till exempel att du har varit med ända sedan starten för mediebarometern.
Eller?
Ja, det är precis. Den började ju 1979 och då levde jag, absolut.
Ja, exakt det.
Och det var ju det som vi har lovat.
Att vi skulle återkomma till den här rapporten som ju är mediernas egen
ska man säga, svenskan och internet variant.
Alltså att det här är det som den stora årliga rapporten så oftast gör som internet.
som vi ofta pratar om, men det här är ju den medietillvända sådan.
Och därför så förtjänar den ju att få lite extra uppmärksamhet.
Alltså vad den säger om våra medievanor.
Som inte bara är på internet, utan såklart på många andra plattformar med.
Mm. Jo, absolut. Och den är unik för att den är stor och den täcker egentligen hela medielandskapet.
Den är också ganska snabbfotad.
Jag har ju bara vaga minnen av den första mätningen, 1979, men då var det ganska få
medieslag som man mätte.
Jag tror att det rör det bild, alltså tv, radio och tidningar och böcker kanske.
Sen har det ju tillkommit väldigt mycket under åren.
Och det tycker jag är en styrka med mediebarometern.
Att den är duktig på att fånga upp nya mediebeteenden.
Och idag inkluderar det liksom inte bara sociala medier eller Youtube
utan även ljudböcker och dataspel och sociala medier som TikTok.
Men även då nya chatteringar inom gamla medier som podcast.
Jag tänkte att vi kunde lite snabbt prata om mediedagen.
För den möter mediebarometern i minuter.
Det får man ändå säga. En ganska unik sak med just den här barometern.
Ska man också bara vilja få en slags medie…
Akademisk utblick är ett samarbete i Norden.
Så det här görs på ungefär samma sätt i flera länder.
För att man ska kunna få en överblick av hur vår medieanvändning ser ut historiskt.
Men just den här med minuter är ju unik i Sverige för mediebarometern som Nordicom gör.
Förklara.
Ja, då frågar man hur många minuter man har spenderat på olika medieslag under en genomsnittlig dag.
Så frågan är ställd i vilka medier konsumerade och hur länge gjorde du igår.
Och den här frågan ställs inte under en specifik dag utan flera.
Så det är en genomsnittlig mediedag och hur mycket man tittar på tv och så.
Och det intressanta är väl egentligen att det inte har skett så stora förändringar.
Och det intressanta är för att under de åren då mediebranschen verkligen gick igenom ett stålbad
och en väldigt stark förändring, man tänker kanske 2013 till 2018, 2019,
då hände det väldigt mycket år för år här.
Man kunde se väldigt drastiska förändringar i hur mycket tid man la på olika medieslag
och hur man då flyttade tid och framförallt då tillförde mer tid till sin mediekonsumtion.
Framförallt då sociala medier som absolut tog tid från till exempel tidskrifter,
men också adderade ny till till mediedagen.
Men den förändringen ser vi inte längre och det säger väl någonting om att mediekonsumtionen då kanske är på en plateau
i väntan på en ny stor förändringsparadigm eller någonting.
Eller så har vi nåt nytt, någon ny jämnevikt här.
Det är så här som dagens mediekonsumenter spenderar sin medie idag.
Och då är det, om man bara ska dra lite snabbt, så är det väldigt mycket tablolagd tv fortfarande.
Och det hänger ju förstås ihop med att man frågar alla mellan 9 och 85.
Och pratar man med dem som är äldre, alltså äldre än vad jag är, så är ju tabloteven otroligt stark.
och det är en stor del av vår befolkning.
Så det är klart att TablådTV har en stark position.
72 minuter om dagen lägger vi i snitt på TablådTV.
Och det är en minut mindre än förra året, så det är ingen jättestor förändring då.
Sen det vi lägger mest tid på är sociala nätverkstjänster
och direkt sänd radio.
Ja, de är delad plats där, andra plats.
Exakt, och det är 60 minuter var.
Så det är en timme om dagen som vi lägger på sociala medier
och en timme som vi lägger på radio.
Det är samma sak här. Här är en väldigt stark skillnad då.
Sociala medier är ju förstås framförallt unga mediekonsumenter
och direktsänd radio är framförallt äldre mediekonsumenter.
Sen har vi inspelad musik och det är ju…
Man pratar ju om om den är streamad eller inte men…
Så det är ju också stora skillnader här men det är klart att
Spotify och Apple-produkterna har gjort att
inspelad musik då fortfarande tar väldigt mycket tid.
Det här är mer än om man går tillbaka 20, 30, 40 år.
Man har inte alls lika mycket tid på det.
2005 la man 43 minuter på det.
Och i år nästan en timme.
Om vi går vidare och tittar på lite andra.
Youtube, 26 minuter.
De räknas inte in i sociala nätverktjänster då?
Nej, de räknas in som rörlig bild.
Och det tycker jag är klokt.
För då kan man jämföra dem med tablolagt TV, 72 minuter.
och då strömmad tv, 40 minuter, och YouTube 26.
Och här är det ju det som du och jag har varit inne på flera gånger,
en förändring jämfört med förra året.
Då la svensken i genomsnitt 28 minuter per dag på YouTube i år, 26 minuter.
Det är ju två minuter mindre, men första gången som YouTube då inte ökar i de här mätningarna.
– Intressant. – Och vi har ju pratat om det.
Alltså YouTubes problem att behålla både kreatörer, men framförallt tittare,
under de här senaste åren.
Men det är också mer anmärkningsvärt när vi pratar om strömmad TV då, där Youtube får ingå,
men som uppenbarligen är som stor del så att de inte låter en ingång.
Alltså strömmad TV totalt är 40 minuter och Youtube är 26.
Alltså det är ju mer än hälften då.
Alltså det är ju en enorm kaka som Youtube står för.
Ja, så kan man ju tänka också.
Alltså totalt så lägger svenskar 138 minuter per dag på rörlig bild
och av dem så är det 26 minuter på Youtube.
Så det är absolut…
Det är en stor del, men det som är skillnaden jämfört med förra året är att det minskar.
Strömmar och tablolagg i tv minskar pyttelite, men Youtube ökar ganska mycket.
Så det var väl den förändringen som jag tyckte var värd att lyfta fram.
Det är också intressant, det finns ett diagram på sidan 17 i mediebarometerns rapport
som tydliggör att ljudmedier och rörlig bild står för lika stor del av den genomsnittliga användstiden.
Båda är 138 minuter.
Och sen kommer textmedier långt efter på 74 minuter.
Alltså nästan halva tiden på en genomsnittlig dag.
Och så sociala nätverktjänster som är ihopbuntade på 60 minuter.
Vilket då totalt här innebär 2, 4, 5, 6, drygt…
Nästan 6-7 timmar totalt som vi använder på någon typ av medier.
Och då inkluderas allting från musik till tryckt bok i det här.
Det är mycket för det första, ska man komma ihåg.
Samtidigt som det också är väldigt svårt att uppskatta sin egen tid.
Även om vi nu har skärmtidsräknare i mobilerna och så där så tror jag att
om du skulle gissa hur mycket skärmtid du hade och sen tittade hur mycket skärmtid du hade
så tror du att vi skulle ha fel de flesta av oss, eller?
Absolut, men jag skulle nog ha fel varje år.
Den här mätningen är ändå samma från år till år.
Men absolut, träffar jag aldrig rätt.
Exakt, men det kanske skulle vara lite större på snittet,
men den är ändå jämförbart så det går att jämföra år till år.
Men det är ju dels tydligt att textmedier används mycket mindre,
vilket inte är konstigt såklart, för både rörlig bild och ljudmedier
är saker som vi kan göra samtidigt som vi gör annat.
Vi kan ha på TV och radio i bakgrunden, men textmedier och sociala nätverktjänster är svårt att göra så.
Å andra sidan skulle man kunna lägga till YouTube till sociala nätverktjänster,
och så skulle det alltså bli större än vad textmedier var.
Som inkluderar både tryckt tidning, digital tidning och e-böcker, ljudböcker och alltihopa.
Varför ljudböcker är det där? Det är väldigt otydligt.
Det är väldigt konstigt. Om man tänker på var kan mediekakorna öka?
Dels kan den öka för att man prioriterar bort andra saker.
Antingen att man prioriterar bort att läsa en tidskrift
eller att man prioriterar bort träning eller socialt umgänge.
Det är ett sätt att öka sin mediekonsumtion.
Men det andra är att man gör den…
Alltså i de här glappen, typ man står och väntar på bussen.
Det är ett typiskt nymedietid som inte fanns för 20 år sen
men som man nu kan fylla med sociala medier.
Men också då att man gör den samtidigt som någonting annat.
Och där är ju den här första då, ljudmedia, det är ju på det sättet en passiv mediekanal.
Och jag som jobbar i bokbranschen kan ju säga att det här är ju definitivt ljudboken
mer lik podcast än den är en e-bok.
Som är ju ett väldigt då, det man på 00-talet kallade för framåtlutat media.
Alltså det vill säga att du måste vara väldigt aktiv som mediekonsument
för att kunna tillgodogöra dig en e-bok eller en tryckt tidskrift
jämfört med att lyssna på radio.
Så att det är mer tillbaka lutat.
Så absolut, det kan man ju diskutera om det är rätt.
Men jag tycker ändå det som var…
Vi ska ta några key takeaways kring mediedagen.
Ett, att Youtube minskar.
Två, att vi inte heller längre ser några stora rörelser i hur vi svenskar
lägger vår tid på olika medier under en genomsnittlig dag.
Mm.
Och tre, att ljudmedier är otroligt starkt, att du glömmer det.
Och vilket potential det där med att det finns för poddar här också.
Du kanske kommer till det, hur det har ökat.
Ja, precis. När jag läste den här så var det några saker som jag innan tänkte att det här vill jag förstå.
Och då har jag gjort lite jämförelsetabeller mellan 2022 och 2021.
För det saknas faktiskt i mediebarometern. Jag vet inte riktigt varför, men…
Jag är ju mer intresserad av förändringar än fördelning.
Alltså det vill säga hur många fler ägnar sig åt TikTok i år jämfört med förra året.
Då lämnar vi mätmetoden minuter per dag utan att prata räckvidd.
Det vill säga hur många har en genomsnittlig dag använt TikTok.
Och då 2022 var totalen 15 procent.
Och det är en ökning från 13 procent 2021.
Så det är små tal, små ökningar men ändå en tydlig trend för TikTok.
Sen är det lite speciellt, för förra året bröt mediebarometern ut i gruppen 9-14 år.
Då var det 64% som varje dag använde TikTok.
De har tagit bort den gruppen, så jag kan inte se om 9-14 åringar använder TikTok mer i år eller inte.
Däremot kan man se att i alla andra åldersgrupper ökar användandet av TikTok.
Och bland 15-24-åringar så är det fler än hälften, 56%, som varje dag använder TikTok.
Och bland 25-44-åringar, där du alldeles nyss, ja, inräknas, så har 13% använt TikTok i en genomsnitt.
Det är en ökning med 44% jämfört med förra året.
Så det är liksom i de här äldre grupperna som det händer mest.
Och det vet vi ju alltid är så.
Så när det kommer ett nytt medieslag så börjar det i de yngsta grupperna.
Och sen så sprider det sig.
Och till slut så är även 65-85-åringarna inne och använder ett nytt media.
Men dit är det ganska långt kvar.
Det är bara 1% av den äldsta gruppen som använder TikTok en genomsnittlig dag.
Det är alltid intressant tycker jag här.
Man har ju en sån bild av att Twitter är gubb, PR, politiker, nissar som sitter.
Men i varje mätning så påminns jag av att så är det ju inte.
Verkligheten är ju att det är de yngsta som hänger på Twitter mest.
Och så är det även här då.
Det är genom slett till dag är 15-24-åringarna de som tveklöst är mest aktiva på Twitter.
25 procent av dem är det, jämfört med 16 procent av 25-44-åringarna.
Det förvånar mig alltid lika mycket varje gång jag ser det nästan.
Ja, men precis.
Jag kan säga att medieklägget verkligen har satt bilden av att det är deras media, men det är inte riktigt sant.
Nu har jag inte ens sliden framför mig, men är inte det en ganska skev könsfördelning också på just Twitter?
Hur mycket killar?
Jo, otroligt skev.
17 procent tjänas lite dagligen, men mot 7 procent är kvinnor.
Och det där är intressant. Jag slår mig nu när jag sitter och har gjort de här sammanställningarna och matat in siffror manuellt.
Jag har valt bort könsfördelningen, men den kanske säger mer egentligen om medielandskapet än målderskategorierna.
För det är lite samma, jag hör att det låter som en skiva som hakat upp sig just kring att den här spridningen då, framförallt bland unga.
Men det är ju också den här könsbalansen kanske säger mer om samhället och mediebeteenden och hur man använder media i den åldersgrupperna.
Jo, men det där tycker jag vi har pratat om ganska mycket ändå.
Jag skulle säga att du faller in i det förväntade mönstret eller i fördomsmagkänslan på nästan alla andra kanaler.
Instagram är kvinnodominerat, Facebook är lite, fler kvinnor, LinkedIn är rätt jämt, TikTok är rätt jämt.
Medan det är till exempel på LinkedIn är väldigt många från storstäderna, landsbygden och sådär.
Så jag tycker att det som de har stutsat till mest på i alla fall är nog åldersfördelningen på Twitter.
Mm.
Ja, du pratar om Twitter, jag pratar lite om TikTok.
Jag tänkte bara kunna gå till några andra saker som jag tyckte var spännande.
Och det var podcastdaglig räckvidd.
Där har poddlyssnandet ökat 24 procent, lyssnade på podd varje dag 2021.
Det var 28 procent förra året, så det är en ökning med 17 procent.
Ökningen är starkare på poddlyssnandet än på TikTok-användandet.
Och här är det inte lika stora skillnader mellan olika ålderskategorier.
Det är ganska jämnt fördelat till åldrarna 15 till 65.
Och ökar också i alla de här ålderskategorierna.
Och vi har ju också sett det när vi har tittat på lyssnarsiffror i vår rapport ”Poddsverige”
och pratat om intäkter, att poddmarknaden har varit väldigt stark.
Och det är ju också det som man ser här då, att det har gått bra.
Och då tänkte jag så här, vad beror det på, var kommer de ifrån?
Och tittade på direktsänd radio, som naturligtvis har minskat, det har de gjort i flera år.
Men inte alls så jättemycket.
De 71 procent som lyssnar på direktsändradio varje dag 2021
mot 69 procent 2022.
Det är en ganska liten förändring
givet att ökandet av poddlyssnare är så starkt.
Så här tror jag poddlyssnare kommer
någon annanstans ifrån, eller som jag var inne på tidigare
har hittat ny tid i sitt liv att kunna lyssna på poddar.
Tid som de inte la på att konsumera media tidigare.
Eller börjar kanske uppskatta podden på ett annat sätt, vilket gör att man minns den tydligare när man svarar på den här typen av enkäter också.
Alltså att man gärna skryter lite om att man lyssnar på en podd.
Det har blivit ett väldigt fint medie i ett landskap av flyktiga sociala medier, så kanske man hellre pratar om sitt poddlyssnande än hur mycket man lägger på TikTok.
Ja, visst så är det säkert. Och mycket mer ett conversation piece än TikTok.
Du kan prata om innehåll i poddar på ett sätt som du kanske inte gör om TikTok-klipp.
Det är en intressant aspekt av podden tycker jag, att den är socialt accepterad.
Det kan vi prata om någon gång varför det gick så snabbt.
För det har ju varit väldigt svårt för alla andra sociala medier,
eller nya medieformer, att bli socialt accepterade på det sätt som podden har blivit.
– Ja, men får jag också bara förtydliga för att du sa att det inte var så stor skillnad mellan de yngsta och äldsta i poddlyssnandet.
Men jag vill ändå bara notera att 15-24-åringarna, där är det 40% som lyssnar på poddar jämfört med 24% mellan åldrarna 45-64 år.
Det är ju rätt stor skillnad ändå.
– Ja det är det, absolut. Men jag jämför det med andra digitala medier, där brukar det vara mycket större skillnader mellan de här olika grupperna.
Så podden är på det sättet då, absolut stora skillnader som du säger, men mer jämnt fördelade än många andra nya medieformer.
Det var väl det som jag ville komma åt.
Om vi bara tar en sista grej här kring de olika medieslagen så var det intressant, tyckte jag, att dagstidningarna på papper har ökat sin dagliga räckvidd.
Så 24% som 2021 sa att de läste dagstidning på papper varje dag, nu blev det 27% 2022, så det är en ökning.
Och man kan säga då 15-24-åringarna de har förändrats.
25-44-åringarna de har också fortsatt på samma sätt som tidigare.
Sen har det ju då 45-65-åringarna som har minskat sitt dagstidnings läsande på papper.
Och de äldsta då har ökat lite grann vilket är kanske naturligt då det tillkommer nya 65-åringar från åldersgruppen under.
Men det här var väl ändå för mig lite överraskande för att bilden är väl att papperstidningarna har det väldigt tufft.
Men tittar man här då så är ju ändå svaret att det är liksom ingen tokflykt från den tryckta dagstidningen.
Sen har ju då den digitala dagstidningen fortsatt att öka lite grann och framförallt då i den yngsta gruppen, 15-24 åringar.
Där snart hälften av alla i den gruppen läser dagstidningen på nätet varje dag.
Så det är en… kan man säga att ett styrkebesked för dagstidningen?
Ja, men det får man väl ändå säga.
Men jag menar, kanske att det ska dra några stora växlar på ett enstaka år,
men att man nått en slags bottenplateau, kan man säga det till papperstidningarna?
Nej, det kan man inte heller säga, det är ju orimligt.
Det finns väl ingen väg neråt för papperstidningarna, eller?
Nej, men den kanske inte är så snabb som man tror.
Och jag tänker för dagstidningarna så är ju fortfarande tryckta tidningen en väldigt viktig del i affären.
Både prenumerationsviljan och annonsintäkterna är ju höga på papperstidningarna.
Trots att de då inte alls är lika spridda och lästa som den digitala.
Så att det är ju för dagstidningarna och den här omställningen som många av dem fortfarande befinner sig i
så är ju papperstidningens marknadsposition och räckvidd en väldigt viktig siffra att hålla koll på.
För ju längre den är här på den här nivån så minskar den lite grann, eller till och med kanske ligger flatt.
Desto mer tid får ju dagstidningarna på sig att ställa om.
Så jag tycker nog att det var, plateau eller inte, så är det ändå spit för dagstidningarna
som ju haft den här dödsdomen över sig sen, jag vet inte,
sen jag och mediebarometern började 1979.
– Ja, just det. Kanske det.
Är du klar där med mediebarometern? Jag har en grej som jag tyckte bara var…
– Ja, men det här var mina djupdykningar, så du har kanske hittat fler saker.
– Ja, men dels den stora rubriken när man presenterar
vad ingressen har varit när Göteborgs universitet,
som ju då Nordicom en del av, skickade ut pressmeddelandet av var ju att
det har ju varit en så otroligt stark nyhetsår.
Alltså att det fortsätter att öka från en ganska hög nivå och att det kopplas ihop med kriget i Ukraina.
Det kanske vi ska nämna också, att det finns en väldigt stark nyhetskultur i Sverige.
Och kanske hör ihop också med dagstidningarna, att det är många som har läst det också under den här perioden.
Det är ju fint att ha hört.
Fast för att bara säga det, det där tänker jag också kan vara en gammeldags missuppfattning.
Att det är bara dagstidningarna som är en nyhetskälla.
Det är inte så att OS, eller kriget i Ukraina, eller inflationen, eller stigande elpriser bara driver intresse för dagstidningen eller för aktuellt eller rapport på SVT.
Utan det har vi ju sett i val att sociala medier, eller poddar, eller andra kanaler också är viktiga för att förmedla information,
eller hitta information, eller bli tröstad, eller vad man nu är ute efter i ett hektiskt nyhetsår.
Jag tycker det är en lite hårt dragens slutsats att mycket nyheter gör att dagstidningarna står starkt.
Jag tror att alla medier står starkt när det händer mycket saker i omvärlden.
Jag ville bara nämna det i alla fall för att det är så det har paketerats.
Ja men det är exakt, för då skulle man ju vända på det och säga att
orsaken till dagstidningarnas stora nedgång i 00-talet är att det inte har varit så mycket nyheter.
Och det håller ju inte, det hör över varenda kotte.
Det hänger nog inte riktigt ihop på det sättet som man gör det här.
Och delar den här gammeldagsen lite inifrån bilden av dagstidningarnas position.
Att det är de som berättar vad som händer i Sverige.
Och så är det inte.
Ja, men jag ville lyfta upp en liten kortis.
Det var om strömningstjänster.
För jag tycker det, även om vi tyckte att Twitter stod ut lite, så tycker jag att det här står ut lite också.
För att då är den dagliga räckvidden för strömad TV totalt 61 procent.
Men det som var intressant är nedbrytningen av streamingtjänster.
Och då är ju Netflix störst här med 33% i daglig refgring före SVT Play som kommer på 28%.
Så att den som är gratis för alla svenskar är alltså mindre än den som kostar…
Jag vet inte vad den uppe nu med alla familjeabonnemang hit och dit.
79 tror jag.
Ja, och så kan man ha familjeabonnemang och sådär då.
Den tjänsten ligger alltså över…
Och jag vet inte, jag bara studsar lite på det.
HBO och Disney ökar, men annars ligger det ganska still kan man säga.
Så är också fallet för SVT och Netflix.
Netflix backar en procentenhet och SVT ökar en procentenhet.
Men är inte det lite speciellt ändå?
SVT har ett sådant otroligt genomslag i vårat medvetande också när vi pratar.
Men Netflix är alltså större.
Jag tror vi har varit inne på det den gången.
Jag tror till och med jag har gjort en rubrik på det.
Nu går Netflix om SVT Play.
Men det är klart att det är ett jätteproblem för SVT.
Och framförallt om man bryter ner det där och tittar på skillnaderna mellan olika åldersgrupper.
Där 15-24-åringarna 54% använder Netflix varje dag, medan 20% använder SVT Play.
Alltså nästan tre gånger som många.
Och ska man ha trovärdighet både för sitt varumärke och sitt innehåll, men framförallt då gentemot skattebetalarna.
Så att vi ska ta betalt här av alla svenskar på skattesedeln, då måste man ju ha fler än 20% som använder tjänsten.
Så det här är ju en tickande bomb och ett jätteviktigt område för SVT att utveckla sig på.
Ja, där. Men vi ska komma ihåg att det här är inte inräknat tablå-tv.
Så skulle vi räkna in även tablå-tv så skulle SVT vara störst av mediehusen som fungerar rörligt.
Men bland de digitala.
Men vi vet ju också att de yngsta inte är tablå-tittare så det slår ju väldigt hårt här förstås.
Just att Netflix är så mycket stark.
Ja, bland de yngsta är det ju absolut så att slaget är förlorat.
Nu i alla fall. Vi får väl se hur det slutar i Stora kriget.
Men intressant är det.
Vi har stängt mediebarometer-rummet.
Men jag tänker att vi bara kan haka på lite om Netflix.
För jag vet inte om du har sett den nyheten som kom här i veckan.
Det var ju då att Netflix har beslutat att nu får man inte dela Lösenord.
Det har ju man beslutat globalt sedan länge.
Men nu då, den 23 maj, alltså dagen innan inföljelsedag,
så skickar man ut ett pressmeddelande eller en uppdatering på sin sajt i alla fall
om att ”starting today we will be sending this email to members who are sharing Netflix outside their household in Sweden”
där man då säger att ni får inte använda ”dela lösnordet” utanför familjen
eller utanför den adressen där ni bor.
Och det här är ju supervanligt.
Jag tror inte jag vet någon som inte delar sitt lösnord faktiskt med någon annan.
Lite random, hur som helst ju.
– Du pratar med en?
Du delar inte den?
Nej, absolut inte. Jag tror inte man får det.
Nej, exakt. Och det gör inte jag heller. Vad kul att vi är två rättfärdiga lösenord som du har där.
Bland alla syndare.
Sen delas det i hushållet förstås, men det får man ju göra.
Det får man göra. Men det är ju väldigt viktigt för deras affärsmodell såklart.
Så det var bara ett litet inspel på den. En kortiss innan kortissen.
Ja, precis. Jag trodde att du skulle ha något roligare.
Jag trodde du skulle säga att du hade fått nys om att Netflix annonsfinansierade gratisversion var på väg till Sverige.
Det hade varit något.
Ja, det hade varit något. Eller ja, något hade varit.
Ja, men vi släpper Netflix.
Ja, men vi pratade om poddar och jag nämnde ju Podsverige, vår unika kartläggning av hur svenska poddmarknaden utvecklas.
Den har fokuserat på lyssnandet.
Lyssnandet är valutan som man säljer till annonsörer och sponsorer.
Men under de senaste åren har jag alltid arbetat med den-
-och efteråt skruvat lite på mig.
Det känns som att man har missat en stor del av poddmarknaden.
Det är den delen där poddappar tar betalvägg för sina poddar.
Det där har varit lite fram och tillbaka.
Och det har inte funnits någon supersmidig lösning för det.
Podme var väl de som var lite banbrytande i Sverige, som ändå på grund av eller tack vare rättegångspodden
fick en position. De hade ett väldigt unikt innehåll som också var attraktivt för den typiska poddlyssnaren.
Så de växte ju ganska snabbt på den och har ju sedan både köpt upp av Chipstet och adderat på väldigt mycket nya poddar.
Men i övrigt så har det varit rätt svårt. Betalar du för någon podd till exempel?
Ehh, vad ska jag tänka? Nej, det gör jag väl inte va?
Och vad beror det på? Är det för att du inte hittat någon podd som du tycker är värd att betala för?
Eller är det för krångligt?
Nej, det beror nog på att jag… Alltså man måste ju ha en ingång då till podden.
Jag skulle nog inte ha något emot att betala, så som vi har, att det är gratis.
Men att man kan stötta det via Patreon då till exempel.
Jag har ju till exempel Flashback Forever också, men jag lyssnar inte på Flashback Forever.
Jag lyssnar inte på supermånga poddar, ska jag ju erkänna då.
Så det har väl inte helt enkelt varit så aktuellt?
Nej.
Gör du det?
Nej, det gör jag inte.
Dels att det inte finns något lätt sätt att göra det på.
Dels för att det finns väldigt mycket poddar som håller hög kvalitet som man inte behöver betala för.
Så det är inte som att man tänker YouTube vs HBO när HBO kom till Sverige.
Det var en sån otrolig skillnad i content.
Visst, det var gratis på Youtube, men det var bara skit.
Men på HBO på den tiden så fanns det ju bara kvalitet.
Och det är väl lite det som jag tänker är utmaningen för de här betaltjänsterna.
Att man konkurrerar med väldigt mycket gratis material.
Och det är en…
Ja, men det är tufft.
Och framför allt också för att i Sverige så är ju Spotify en väldigt viktig distributör av poddar.
Och Spotify betalar man ju för redan.
Och att addera till någonting nytt.
Det är en knepig marknad att ge sig in på som poddapp med betalvägg.
Så därför blev jag lite glad.
För i veckan kom det en ny rapport från Medievision.
Som intresserar sig för pengarna på mediemarknaden.
”Write up my alley”.
Och de landade i en rapport där de pratade om
Kvartal ett i år var det 530 000 hushåll i Sverige som betalade för en podcast på något sätt.
– Oj, det var väl svinmycket.
Jag för mig att vi pratade om det här i podden.
Att podden gick ut med en siffra på hur många betalande användare de har.
Det var supermånga reglerade.
På då gjorde vi en slags uträkning om hur mycket de omsatte om året och hur stor andel av de olika aktörerna var.
Ja, men det var väl typ 200 000 eller något, var det inte det?
Ja, de sa att man hade 200 000 prenumeranter.
Och det var ju då en enskild månad, september.
Så det är lite knepigt att jämföra de här olika utsagorna.
Men i den här medievisionsrapporten så fanns det ett annat sätt att räkna på.
Då sa de att den genomsnittliga månadsutgiften för podcast är 9 kronor.
Och då gjorde jag lite matematik och pratade med medievision
-och landar väl i att det finns i Sverige typ 4,5-4,8 miljoner hushåll.
Vilket då med den enomsnittliga pengen, 9 kronor, skulle betyda att-
-svenskar betalar 518 miljoner kronor om året för betalväggare hos poddar.
Okej, det är alltså medievisionssiffra på att betalpoddarna i Sverige-
-omsätter en halv miljard?
Ja, exakt. Bra sammanfattat.
Okej. Vad säger du om det, då?
Det låter otroligt högt.
Ja, för vad kan du jämföra med det?
Vi har ju pratat om både Patrons och vi har pratat om influencers och allt möjligt.
Hur mycket är det där?
Ja, alltså Patrons i Sverige så är det 73 miljoner om året ungefär som svenskar betalar för svenska Patrons.
Och då ska man ju komma ihåg att alla är ju inte poddar så att det är en hög siffra.
Och en del har ju också väldigt mycket utländska som betalar för sin Patron.
Det är inte så att de här 73 miljoner bara går till svenska poddar.
Men den övervägande delen av svenska Patreons är ju poddar.
Så vi säger att det är 73 miljoner.
Sen vet vi ju inte exakt vad Podme har omsatt under 2022.
Men senaste bokslutet 2021 omsatte de 60 miljoner.
Så de kanske har dubblat det och så 120 miljoner.
Men det är fortfarande en bra bit upp då från 190 miljoner till de här 518 miljoner.
Vad innebär det att man räknar med Spotify?
I Medievisions rapport så är Spotify borträknat.
Vilket är helt rätt. Det är en väldigt liten del av Spotify som är betalvägg för poddar.
Även fast de säkert har stor nytta av sina poddar.
Det är inte rätt att säga att Spotify är en podd-betalvägg.
Jag blev lite förvånad över den här. Det var en väldigt hög siffra, 518 miljoner kronor.
Den kanske är fel räknad och det är klart att det kan skifta från kvartal till kvartal.
Dessutom har jag ändå viss respekt för Medievision.
De brukar ofta ha ganska rätt i sina analyser och sammanfattningar.
Men det var överraskande högt och därför blir det väldigt intressant att se årsredovisningarna
från de poddappar som har Betalväg i Sverige som typ Podmin Audio.
Acast har ju den här Acast Plus som inte kanske är särredovisad.
Men det finns ju några små aktörer.
Och sen finns det ju de här, Della Sportkollektivet eller Underproduktion
som gör Stormens utveckling till exempel.
Men det är ju inga stora bolag. Tittar du på just Underproduktion,
de omsatte 8 miljoner senaste bokslutet.
Så att visst, det går att leva på, men det är ju en bra bit upp
upp till den halv miljard marknaden som betalväggar för poddar har i Sverige då enligt medievisionen.
Jag menar kan man inte bara konstatera att de har räknat fel? Att de har ju typ räknat, ja de har dubblat omsättningen låter det som.
Alltså inte ens om poddmy skulle komma upp, om de var 60 21 då skulle det komma upp i 100, jag säger att de skulle vara 200 så skulle det fortfarande behöva
Ett minst lika stort podd med till för att den där siffran ska stämma.
För att de här små varianterna sen ska kunna plussa upp till 500.
Det låter ju som att de har råkat trycka gånger två eller något.
Jag är inte beredd att gå så hårt för att jag har stor respekt för medievision.
De brukar göra rätt. Så det är någonting som har hänt här.
Det kan ju vara så att utvecklingen är väldigt stark på marknaden.
Men det som jag tänker göra nu det är naturligtvis att följa de här årsboksluten
väldigt noga och se hur det ser ut egentligen.
Och är det så att betalpoddarna är en halv miljard,
då är det ju…
Poddsverige då, är ju mindre del av poddmarknaden
än betalväggarna.
Och det låter överraskande, för att inte säga osannolikt.
Och med Poddsverige med några annonsförenaliserade poddar då.
Ja, exakt.
Ja, vi får se hur det där utvecklar sig då.
Men du skickade ju en intressant länk som jag inte hade sett.
Och det var en podd på Spotify,
där man betalade i Spotify för en podd.
Jag hade inte sett en sån lösning tidigare.
Nej, och då researchar vi fram kollektivt att det var Sesame.
Det här bolaget då som kanske är för flest mest känd för att de har försökt lansera
styckköp av artiklar på nätet.
Att man istället för att börja prenumerera månadsvis då kan köpa en enstockartikel.
Som då och då ropas om på internet, ut i vildmarken nästan.
Varför gör inte fler det här? Det är för att det aldrig funkar.
Det är en värdelös affärsmodell.
Sesame har gjort det till sin profil.
Det är A-Kost-grunderna som har startat bolaget.
Det som kändes mer hoppfullt var att de har lyckats lobba in till Spotify.
De kan göra poddbetalväggar.
Där du kan klicka dig genom Spotify till att få lyssna på ett enskilt avsnitt.
I det här fallet var det väl Offside-podcasten som vi hittade, va?
Ja, precis.
Alltså fotbollstidningen Offside, deras podd.
Där man kunde låsa upp inuti Spotify, klicka på en länk
och låsa upp det avsnittet för att lyssna på det då.
Trots att man är en premiumanvändare av Spotify, till exempel.
Och det var ju den lösningen som Sesame stod för, eller hur?
Ja, precis.
Elegant, faktiskt.
Ingången i det här samtalet var att jag tycker att det har varit för krångligt.
Så kände jag ändå där, ”Ja, men där är det lätt.”
”Det är i appen.”
Det var väldigt snyggt och tydligt paketerat.
Så det här kan ju absolut bli en…
Alltså, om man tänker så här, under produktionen av det där sporten har ju varit väldigt så här hemmabyggd
där man ska klista in RSS-länkar och hålla på.
Det har ju varit verkligen för die-hard-fansen.
Men kan man nu se det här som en flytta över sin podd till Spotify
och ta betalt direkt där på det där snygga sättet
så är det absolut en…
Det är nåt som kan driva fler att betala för en podd än tidigare.
Verkligen. Kul.
Vi får göra en uppföljning kring Breakit.
Vi pratade förra veckan om värderingen av bolaget-
-och allt det där angående att de har köpts upp.
Till en början har en tredjedel köpts upp av Bonnier och Dagens Industri.
Men nu har det tillsatts en ny styrelse, har vi noterat.
Nej men det är tre stycken män då. Thomas Mattsson, Martin Mellgren och Wilhelm Lindblad som tar plats i Breakit-styrelsen.
Och det är ju intressant för att den gamla Breakit har ju alltid haft lite dåligt samvete för att de har varit så mansdominerade och investerande har varit män.
Och många av de tidiga i styrelsen på Breakit var män.
Just det.
Och när jag lyssnar på podden så har jag alltid hört Stefan Lundell våndas lite över den här grabbkulturen.
Så nu när man blir uppköpta så blir det ännu mer grabbigt. Lite trist, eller?
Jag har ett svagt minne av att det ryktades tidigt när Tomas Mattsson lämnade Expressen att han skulle köpa in sig i Breakit.
Har du ett minne av att det snackades om det?
Något vagt, men jag har också hört många andra säga att de ska köpa in sig i Breakit.
Det har blivit lite som mediebranschernas Woodstock, att alla var nära men inte var där.
Jag hörde Viggo Kavling i sin podd säga att han var på väg att köpa in sig i Breakit för 250 000 för länge sedan.
Det är mycket snack om vem som var först på Breakit eller som var nära att köpa in sig på Breakit.
Så jag vet inte om det Tomas Mattsson-ryktet stämmer.
Han lyssnar ju på podden så han kanske kan dementera eller inte.
Och andra senaste stjärnor i styrelsen säger absolut ingenting om Breakit.
Han hänvisar alla frågor till vd kanske, vad vet jag.
Men det är i alla fall det senaste ryktet om Breakit.
Det är väl också det sista vi har att säga i mediepodden den här veckan, eller?
Så får det bli, vi stänger avsnittet här. Man kan ju gå in på patreon.com/mediepodden
om man vill stötta oss och framförallt vår redigerare Simon så att vi kan fortsätta göra podden varje vecka.
Tack så mycket för att ni lyssnar, vi hörs igen.
Hej!
[Musik]
[Svensktextning: Catarina Palmklint Iyuno-SDI Group för UR]
Lämna ett svar